Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Nätmobbning kan vara vållande till annans död

Polisen utreder nu om den eller de som mobbade den 13-åriga flickan i Kumla som sedan tog sitt liv kan ha gjort sig skyldiga till brottet ”vållande till annans död”. Misstankar riktas mot en pojke i 15-årsåldern.

Det var i fredags den 8 mars som flickan omkom när hon blev påkörd av ett tåg. Polisen misstänker att det rör sig om ett självmord.

Det hade föregåtts av att flickan utsatts för trakasserier på nätet. Där hade bilder och filmer på henne lagts ut och hon hade även hotats med att så skulle ske. Hoten skulle ha syftat till att få flickan att posera, uppger Örebropolisens talesperson Mats Nylén. Han säger också att misstankarna riktas mot en pojke i 15-årsåldern.

– Han verkar vara den som har gjort det här men det kan också finnas andra personer runtomkring, säger Nylén.

Polisen gick tidigt ut och kopplade ihop flickans död med de trakasserier som hon hade utsatts för, trots att den utlösande faktorn bakom självmord enligt expertisen ofta är svår att fastställa. Enligt Mats Nylén ingår det nu i förundersökningen att utreda om det finns ett sådant samband som är brottsligt.

– Det kan sluta med att någon blir misstänkt för vållande till annans död. Det är det vi utreder just nu, säger Mats Nylén.

Brottsrubriceringen ”vållande till annans död” har inte tidigare använts i något sådant här sammanhang, såvitt Jerker Asplund vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm känner till. Han har kontrollerat alla refererade fall, det vill säga mål av särskild betydelse som tagits upp i hovrätterna eller Högsta domstolen, och inte funnit något liknande.

Bevisningen när det gäller vållande till annans död har sina särskilda svårigheter. Det handlar om vad den misstänkte rimligen borde förstått.

– För att kunna döma någon måste man bevisa att den misstänkte hade skäl att inse att om jag gör så här mot en person så kan det leda till hennes död, eller som det formellt heter: ”ha anledning att ta risken för effekten i beräkning”, säger Jerker Asplund.

Mats Nylén försvarar polisens strategi att tidigt peka på ett möjligt samband mellan mobbningen och dödsfallet med att man ville gå ut med en varning för att förhindra att fler råkar illa ut.

– Vi är skyldiga att förebygga brott och det är viktigt för oss att komma åt information från andra unga som kan vara drabbade. Det är anledningen till att jag uttalat mig på det här sättet.

Polisen har beslagtagit åtminstone en dator och avser att skaffa sig tillgång till mobiler och läsplattor som kan vara värdefulla i jakten på bevis. De övriga brottsmisstankar som förundersökningen handlar om är sexuellt ofredande, olaga hot och olaga tvång.

Den pojke som utredningen inriktats mot hade vid lunchtid på tisdagen ännu inte delgivits misstanke och heller inte förhörts. DN söker åklagaren som leder förundersökningen men har ännu inte nått henne.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.