Varje dag går 32.000 gymnasieelever i väg för att studera på ett individuellt program. Regeringen vill göra om systemet, men kritikerna är oroliga och har tagit fram ett motförslag.
SFC-Kortedala i Göteborg är en av alla IV-skolor i Sverige. Eleverna här är ingen homogen grupp. En del kommer direkt från grundskolan och har inte fått godkänt betyg i kärnämnena svenska, matematik eller engelska. Andra är nyanlända till Sverige och behöver bättra på sina språkkunskaper. Sammanlagt utgör IV-eleverna i Sverige cirka åtta procent av landets 396.336 gymnasister.
Skolminister Jan Björklund vill ta bort IV-programmet och regeringens utredare Anita Ferm har föreslagit att niondeklassare som inte klarar betygskraven i stället ska gå ett tionde år i grundskolan medan nyanlända invandrarungdomar slussas in på särskilda språkintroduktionsprogram. Endast en liten andel skulle, enligt henne, gå kvar på något som motsvarar IV. Men kritikerna tror inte på idén att ”hålla kvar” ungdomar i grundskolan.
– Många av de här eleverna är redan skoltrötta, det finns inget mer sövande än att hålla kvar dem ett extra skolår, de behöver något nytt, säger Ingemar Hansson, rektor vid SFC-Kortedala och medlem i Nätverket för IV i Sverige.
Nätverket med medlemmar från IV-skolor över hela landet reagerar på att regeringen beslutat att lyfta ut frågan om IV-programmets framtid ur den kommande gymnasiepropositionen i vår. Nu ska det i stället behandlas i en särskild remissomgång.
– Det här beslutet har tagits i det tysta och den offentliga debatten har uteblivit, säger Ingemar Hansson.
Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, menar dock att regeringen inte skjuter på själva IV-reformen.
– Det kommer ett förslag i vår även om det inte blir i en proposition nu. Inriktningarna till gymnasiet kommer ju inte heller att bli klara för beslut förrän nästa vår då Skolverket lagt fram sina förslag, säger han.
Medlemmarna i Nätverket för IV i Sverige är oroliga för ”sina” elevers framtid och har tagit fram alternativet ”Mångfaldens skola”.
– Det är en samlad skolform men där eleverna ska ha större valmöjligheter än att bara lära sig matte, svenska och engelska och där flexibiliteten är stor, säger samordnaren Lasse Hellström, lärare på SFC-Kortedala.
17-årige Zacharias Sundqvist hamnade på SFC-Kortedala sedan han gått ut grundskolan med ofullständiga betyg. Enda målet är att ta sig därifrån men, först måste han klara matten.
– Det känns misslyckat, man går på en IG-skola och folk tror att man är dum i huvudet för att man är här.
19-årige Nabard Abbasi flyttade hit från Iran för två år sedan och drömmer om att bli arkitekt. Men även han har haft problem med matten.
– Om jag kämpar kommer det att gå bra. Det är väldigt bra här, lärarna är glada hela tiden och man får mycket hjälp och respekt.
80 procent av eleverna i Kortedala har läs- och skrivsvårigheter och omkring 35 procent har inga grundskolebetyg alls utan har skolkat sig igenom högstadiet. Ingemar Hansson räds vad som kommer att hända när de nya behörighetsreglerna införs. Förslaget från regeringens utredare innebär att eleverna i framtiden ska ha godkänt i ännu fler grundskoleämnen för att komma in.
– Om kraven skärps blir IV-eleverna ännu fler. Man kan inte höja ribban utan att samtidigt satsa på den grupp som inte kommer in.