Kärnkraften

I veckan kom de fyra regeringspartiernas besked att de vill slopa förbudet mot att bygga nya kärnreaktorer i Sverige. Det sker i en tid när det tidigare kärnkraftsmotståndet svängt.

De äldre är mer positiva medan motståndet är störst bland de yngre. Så har det tidigare sett ut i kärnkraftsfrågan. Men i takt med att frågan ramlat allt längre ner på väljarnas prioriteringslista har också motståndet i alla grupper mattats av. Man måste gå tillbaka så långt som till slutet av 1980-talet för att hitta en mätning där åtminstone 10 procent av väljarna tyckte att frågan var viktig, sedan dess har intresset varit närmast enprocentigt.

2005, 25 år efter kärnkraftsomröstningen, var det bara en dryg tredjedel av dem som röstade för att avveckla så fort som möjligt som stod fast vid det kravet.

- Avvecklingplanen har inte haft något folkligt stöd sedan 2003, säger Sören Holmberg, statsvetare och valforskare.

I den senaste opinionsmätningen visade det sig att nära varannan svensk är för att vid behov bygga nya reaktorer vid de kärnkraftsanläggningar som finns.

- Jag tycker det är intressant, för det visar att det avgörande för väljarna kanske inte är hur många reaktorer som byggs, utan var, säger Arne Modig på Novus Opinion som gjort undersökningen på uppdrag av kärnkraftsföretagen.

Mest positiva till att bygga nya reaktorer vid dagens kärnkraftverk, just det som regeringen i torsdags öppnade för, var personer i åldern 30 till 44 år, alltså 60- och 70-talister. Att det var länge sedan det inträffade några stora kärnkraftsolyckor kan vara en förklaring till den mer positiva attityden i stort.

- Både de som utgjorde kärnan i motståndet och deras barn lever i en helt annan värld i dag, säger Arne Modig.

Aina Hansson, 66, och hennes man Sture Hansson, 65, från Harmånger i Hälsingland, var engagerade motståndare mot kärnkraften 1980. Det är de fortfarande.

Sonen Per Hånell, 34, som var med mamma och pappa vid demonstrationerna, tycker att vi ska vara glada för att vi har kärnkraft:

- Det enda som möjligtvis är viktigare än miljön är frihet och demokrati. Och de nordiska länderna har en bättre position än övriga Europa, för vi sitter inte i det ryska knäet och kohandlar om gasleveranser. Det beror på att vi har mycket kärnkraft och vattenkraft, och att vi därför inte är beroende av olja, kol och gas.

Per Hånell, numera boende i Stockholm, ser i och för sig gärna att man skulle kunna avveckla kärnkraften.

- Men man måste vara realistisk. Sol, vind och vatten vore allra bäst. Men för närvarande är det bättre med kärnkraft än att vara beroende av olja, kol och gas.

Aina Hansson säger att varje generation har sitt eget engagemang:

- Och ungdomarna är minst lika engagerade som vi var, men i andra frågor. Vår son Per är en av de mest engagerade jag känner, och han skyller på oss. Allmänbildad, samhällsengagerad och diskuterar så mycket att jag blir alldeles trött i huvudet, säger Aina Hansson.

- Vi som var med om Harrisburg och Tjernobyl har väldigt starka och obehagliga minnen av detta, men i dag är det många som inte har några minnen av det alls, säger Sture Hansson.

En annan undersökning visade 2007 att det var de medelålders, 30 till 60 år, som hade mest förtroende för kärnkraftsindustrin. Den åldersgrupp som etablerar sig på arbetsmarknaden och bildar familj överger ofta sin ungdomliga radikalitet och tar mer hänsyn till ekonomiska realiteter, resonerar Arne Modig på Novus Opinion.

Men när 40-talisterna demonstrerade mot kärnkraften var de också i 30-årsåldern?

- Jo, men det har skett en väldig förändring i hela tidsandan som då var allmänt radikal. Innebörden av en ny generation är ju också att inte följa den förra.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut