Det är fullständigt oacceptabelt att straffbelägga religionskritik. Det är Sveriges position inför den FN-konferens som hålls i Genève senare i april.
– Svensk hållning, som också är EU:s hållning, är att vi inte accepterar den typ av skrivningar i de dokumenten vi nu har att förhandla om, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som tillsammans med utrikesminister Carl Bildt ansvarar för frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.
På måndagen inleddes förhandlingsprocessen inför FN-konferensen, kallad Durban II, den 20-24 april. Den är en uppföljning av den konferens som hölls i Sydafrika 2001 och som handlade om rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans. Men många av deltagarna där hade bara ett mål för sin kritik; Israel.
I det första utkastet till dokument inför Durban II fanns åter en ensidig Israelkritik, vilket fick flera länder att hota med en bojkott. Nu har ett nytt utkast plockats fram under ryskt ordförandeskap och EU har beslutat att förhandla om det.
Ambassadör Ulla Ström, som arbetar med frågor om mänskliga rättigheter på UD, skrev i söndags att det första förslaget till slutdokument innehöll "oacceptabla skrivningar om Mellanöstern och Israel liksom också om smädelse av religion och förslag till inskränkningar i yttrandefriheten".
Sådana skrivningar återfinns dock i en resolution som FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) antog den 26 mars. Där jämställs religionskritik med diskriminering. Och försök har alltså gjorts att inlemma sådana formuleringar också i slutdokumentet från Durban II.
– För oss är detta väldigt olustigt. Skulle förhandlingarna visa att de leder tillbaka till att den här typen av skrivningar kommer med så skulle jag vilja rekommendera Sverige att hoppa av, säger Nyamko Sabuni.
Kraven på att kritik mot religioner, i första hand islam, ska bli FN-sanktionerad drivs främst av OIC, de islamska staternas organisation. Författarna Arne Ruth och Dilsa Demirgag-Sten varnar i en artikel i Svenska Dagbladet på måndagen för de här attackerna på yttrandefriheten och pekar på självklarheten att mänskliga rättigheter skyddar individer och inte ideologier eller religioner.