Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Nej till särskilda boenden för asylsökande hbtq-personer

Foto: Bertil Ericson/TT

Rädslan för att utsättas för hot och våld är stor bland asylsökande hbtq-personer i Sverige. RFSL vill att det i likhet med Tyskland inrättas särskilda boenden för den här gruppen. Men förslaget får nobben från Migrationsverket.

På måndagen berättade DN om att det i Tyskland nu öppnar ett asylboendet för hbtq-personer i Berlin. Boendet är det första större i sitt slag och har plats för 124 personer.

Bakgrunden är en växande oro bland asylsökande hbtq-personer för att utsättas för hot och våld på landets övriga anläggningsboenden.

I Sverige finns ännu inga särskilda boenden för den här gruppen, även om hot och våld mot asylsökande hbtq-personer förekommer även här i en okänd omfattning. Av polisens händelserapporter i den omtalade "flyktingkoden" om brott och incidenter kopplade till asylsökande framgår inte hur många som rör hatbrott på grund av sexualitet och könstillhörighet. Inte heller migrationsverket har kunskap om hur utbrett problemet är.

– Vi får inte föra statistik över sexuell läggning och oftast är det först senare i asylprocessen som frågan kommer upp. Men det finns absolut ett problem här. Vi vet att det förekommer hot och våld, och det räcker med ett enda fall för att det ska vara ett problem, säger Sverker Spaak, ansvarig för boendeprocessen på Migrationsverket.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, driver frågan om att öppna särskilda boenden för asylsökande hbtq-personer som själva önskar bo på ett sådant. Orsaken är att många känner sig otrygga på de vanliga anläggningsboendena.

– Ofta finns inte personal på plats dygnet runt, så när något inträffar finns ingen att vända sig till. Många vet inte vem de ska kontakta för att anmäla problem, vare sig på Migrationsverket eller på boendet. Vi har också fått en del uppgifter om att personal inte tar incidenter på allvar och till exempel inte anmäler brott till polisen, utan själva gör en bedömning på att något inte går att bevisa, säger RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund.

Men en sådan lösning med särskilda boenden vill inte Migrationsverket se.

– Vi vill inte ha boenden för särskilda grupper uppdelade utifrån sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religiös inriktig. Vi vill att boendena i någon mån ska se ut som samhället i övrigt, säger Sverker Spaak.

Myndigheten ser i stället över möjligheten att få fram enstaka platser för asylsökande med särskilda behov, däribland hbtq-personer.

– Vi lutar åt att det inte i första hand handlar om boendet, utan tillgången på hbtq-nätverk. Som boendesituationen ser ut nu ligger de allra flesta anläggningsboenden i glesbygden där sådana nätverk saknas. För den här gruppen vill vi gärna se fler platser i storstadsregionerna, säger han.

Sedan i somras finns fyra så kallade hbtq-certifierade anläggningsboenden i Sverige, två för vuxna och två för ensamkommande ungdomar. De drivs privat av Attendo som låtit alla i personalen genomgå en utbildning i bland annat normkritik och värdegrundsfrågor kring kön och sexualitet. Även den fysiska miljön har anpassats för att alla ska känna sig välkomna.

Ovanför entrén på Westsura herrgård i Surahammar vajar en regnbågsflagga ovanför entré och skyltarna för separata dam- och herr-toaletter har tagits bort. Särskilda tider har införts i gymmet och bastun och alla blanketter har försetts med en tredje könskategori vid sidan av "man" och "kvinna".

– Det handlar om att vi ska bemöta den här gruppen på ett schyst och professionellt sett. Alla får frågan om vid vilket pronomen de vill bli kallade och vilka behov och svårigheter de har, säger Jeanette Peretic, verksamhetschef på Westsura herrgård som drivs av Attendo.

Målet är att ett 30-tal av de 250 platserna på boendet ska öronmärkas för den här gruppen.

Men trots att personalen jobbar aktivt för att allas lika värde händer det att hbtq-personer råkar illa ut även här.

– Det handlar framför allt om verbala hot och dåligt bemötande från andra asylsökande. Det kan vara vid matserveringen då de får höra gliringar och glåpord. Då måste vi i personalen gå in och markera att det inte är okej, att alla har samma rätt att vistas på boendet oavsett sexuell identitet, säger hon.

Kort efter att regnbågsflaggan hissades för första gången inträffade en incident på boendet. En asylsökande man rev ner flaggan och förstörde den eftersom "han inte ville bo på ett homo-boende". Händelsen polisanmäldes och mannen talades till rätta. Sedan lugnade situationen ner sig.

– Men jag vet ju att en del på boendet knorrar om att den här gruppen ges mer utrymme och särbehandlas utifrån sin sexualitet. Men vi står för det. De lever under en dubbel utsatthet och behöver extra mycket fokus. Vår skyldighet är att ge alla trygghet, säger Jeanette Peretic.

Hon ser ett värde i att människor med olika bakgrund och olika köns- och sexuella identiteter kan leva tillsammans under den första tiden i Sverige.

– Det är så här samhället kommer att se ut framöver. Lyckas vi här kan det fungera som ett snabbspår att introducera vad Sverige står för, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.