Sverige använder EU-biståndet till Etiopien på en miljard kronor som påtryckningsmedel för att de två fängslade svenska journalisterna ska friges. Det säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M) till DN. Det svenska biståndet på en kvarts miljard går inte att använda eftersom pengarna går till frivilligorganisationer.
– Vi ger inte ger pengar direkt till den etiopiska staten längre, säger Gunilla Carlsson (M).
Till skillnad från det svenska biståndet skickas en del av EU-biståndet direkt till den etiopiska staten. Fram till 2013 ger Bryssel omkring en miljard kronor i bistånd till regeringen i Addis Abeba.
Detta EU-bistånd har den senaste tiden använts som påtryckningsmedel för att få de två fängslade svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson frigivna.
– På EU-arenan är det en annan kontaktyta. Vi har använt och använder det både diplomatiskt och inom ramen för EU:s bistånd, säger Gunilla Carlsson.
Däremot går det inte att använda det svenska biståndet på en kvarts miljard kronor per år som påtryckningsmedel mot den etiopiska regeringen, enligt biståndsministern. Orsaken är att biståndet skickas via frivilligorganisationer i stället för till den etiopiska staten, en förändring som inleddes under den socialdemokratiska regeringen 2005.
Förändringen inleddes efter valet i Etiopien samma år när över 200 personer dödades i oroligheter. Sedan dess har yttrandefriheten i Etiopien strypts ytterligare och oppositionspolitiker och journalister fängslats.
Ändå vill Gunilla Carlsson fortsätta med biståndet.
– Vi har varit tydliga med vad vi menar är stora underskott i demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt är premiärminister Meles Zenawi framgångsrik i fattigdomsbekämpning och har tagit ett stort ansvar i klimatförhandlingarna, anser hon.
Efter utrikesutskottets möte i riksdagen i går framfördes krav för en tydligare redovisning av det svenska Etiopienbiståndet från regeringen.
– Man måste verkligen ha koll på att pengarna hamnar i rätt ficka. Jag tycker att det behövs en bättre redovisning av pengarna, säger Désirée Pethrus, KD-ledamot i utrikesutskottet.
I fjol gav svenska skattebetalare 283 miljoner kronor i bistånd till Etiopien. Det motsvarar ungefär 30 kronor per svensk. I år blir summan ungefär lika stor.
Röster har höjts för att helt och hållet strypa biståndet till Etiopien för att sätta press på regimen i fallet med de två svenska journalisterna. Men Gunilla Carlsson säger nej.
– Det kanske får motsatt effekt. Det är då vi kanske ger upp en hel del projekt gentemot människor som kräver ökad demokratisering och vill ha yttrandefrihet.