I veckan har det i dansk press gått att läsa om Emma Vig som kommer från Danmark men studerar i Sverige. Till hösten hade hon sökt Japanska vid Lunds universitet, men kom inte in trots sina höga betyg.

Orsak: Hon var ensam i sin urvalsgrupp för utländska studenter som fick noll platser på den aktuella utbildningen eftersom det var så få sökande i gruppen.

Att studenter med utländska betyg prövas i en egen urvalsgrupp när de söker utbildningar vid svenska universitet och högskolor, det är något nytt. Högskoleverket har i en särskild utredning varnat för att de nya antagningsreglerna kan missgynna utländska studenter och att det troligtvis bryter mot EG-rätten och överenskommelser inom EES.

– Det här är ett brott mot den nordiska överenskommelsen. Jag ser det som ett rent gränshinder, sade den isländska ministern Sigridur Ingibjörg Ingadottir till Norges studenttidning Universitas som i maj skrev om Sveriges nya antagningssystem under rubriken ”Kvoterer ut nordmenn”.

Även den danska vetenskapsministern Charlotte Sahl-Madsen är upprörd över att Sverige missgynnar studenter från Norden och Europa. Danmark är på väg att ta kontakt med det svenska utbildningsdepartementet, berättar hennes pressekreterare för DN.se.
Island har redan skickat ett brev till den svenska högskoleministern Tobias Krantz och klagat.

Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet, säger till DN.se att Sverige kan tvingas ändra de nya antagningsreglerna. Regeringen kommer att tillsätta en expertgrupp som ska utreda frågan i höst.

– Inom EU gäller en princip om likabehandling. Betyder det att man måste hantera alla sökande i samma kvotgrupp? Det är en fråga utredningen måste titta på. Och den ännu svårare frågan är hur man ska kunna skapa ett system för att införa alla europeiska gymnasiebetyg i samma urvalsgrupp som den svenska.

På vilket sätt missgynnas utländska studenter i dag?
– Det är svårt att säga generellt, men det finns en risk att de i vissa fall hamnar i en grupp som är så liten att den inte får några platser. Och det finns ett visst gynnande av grupp 1, den för sökande med svenska gymnasiebetyg, eftersom den får extra platser. Men vad det betyder i varje enskilt fall är svårt att säga.

Enligt Peter Honeth har principen om att kunna ge extra meritpoäng till gymnasieelever som ”ansträngt sig extra” och läst kurser utöver baskraven varit så viktigt att det vägt tyngre än Högskoleverkets varningar om problemen för studenter med utländska betyg.

– Det hade varit nästan omöjligt att tillämpa det nya systemet med extra meritpoäng på en så stor mängd olika betygssystem.

Hur många sökande från andra länder som kan ha drabbats av de nya reglerna – förutom danskan Emma Vig – vill inte Peter Honeth spekulera i.

– Jag tror inte att någon vet hur många som är reellt berörda.

I arbetet med det nya antagningssystemet har Högskoleverket och Verket för högskoleservice kritiserat utbildningsdepartementet för att gå för fort fram med de nya antagningsreglerna. Där har regeringen helt enkelt haft en annan åsikt, enligt Peter Honeth.

Men att regeringen fått kalla fötter och reagerat på de ilskna rösterna från bland annat Danmark och Island är uppenbart.

– Det är ett av skälen till att vi kommer att göra en utredningen och se på möjligheten att föra in studenter från Norden och EU i gruppen för sökande med svenska betyg, säger han.