Modern, nordisk kost med lax, havre, äpplen och rapsolja kan sänka vikten och vara lika bra för hälsan som den berömda medelhavsmaten. Det visar nu Uppsalaforskare för första gången i en studie.
Att medelhavdieten minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och leder till ett friskare liv är väl belagt i åtskilliga studier. Maten runt Medelhavet baseras på grönsaker, baljväxter, fullkorn, magra mejerivaror, olivolja, lite rött kött och måttligt med vin.
En forskargrupp i Uppsala har nu undersökt om en sund nygammal nordisk kost kan vara lika bra för hälsan som medelhavsmaten. De bytte ut olivolja mot rapsolja, vattenmelon mot äpplen och pasta mot mathavre.
Resultaten lät inte vänta på sig.
– Vi var förvånade över den snabba effekten på till exempel blodtrycket. Sänkningen av blodtrycket motsvarar en minskad risk att dö i hjärtinfarkt med arton procent, säger Ulf Risérus, som är docent i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.
Deltagarna gick dessutom ner tre kilo i vikt i snitt.
– Det var oväntat. Det var ingen bantningsstudie och deltagarna fick äta hur mycket de ville. Maten innehåller mycket fiber och det gör att man håller sig mätt längre.
De nästan 90 deltagarna var i åldrarna 25–65 år, de var lätt överviktiga och hade förhöjda värden av det ”dåliga kolesterolet” LDL. Höga LDL-värden ökar risken att drabbas av hjärtsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Deltagarna fick matlådor, lagade på nordiska råvaror, eller fortsätta äta och leva som vanligt.
De som åt den sundare varianten av gammal husmanskost fick korngröt och rågbröd med makrill till frukost. Till lunch och middag åt de till exempel mathavre eller matkorn med kyckling, lax eller makrill.
De fick inga råd om alkohol, utan de fick dricka som tidigare. Maten var kryddad med nordiska smaker som dill, pepparrot, fänkål, kummin och senap. Mellanmålen bestod av äpplen, päron, plommon, blåbär och nötter.
De som följde den nya kosten fick en kraftig förbättring av sina blodfetter (kolesterol), sänkt blodtryck och förbättrad insulinkänslighet.
– Kosten hade nästan lika bra effekt på blodfetterna som de kolesterolsänkande läkemedlen statiner. Det här är Mat som vi har ätit i generationer i Norden och vi är troligen genetiskt anpassade för den. Om fler åt så här skulle färre drabbas av hjärtinfarkt och typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, som presenterade den ännu opublicerade studien på Läkartidningens livsstilssymposium.
Studien är delvis finansierad av lantmännen, som dock saknade inflytande över utformning och resultat. Den var kort, sex veckor, och nu ska forskarna studera kostens hälsoeffekter på längre sikt.