Assistansersättningen kostar nu staten mer än vad sjukpenningen gör. De närmaste fyra åren väntas notan stiga med ytterligare 5,5 miljarder, samtidigt som 1.000 fler beviljas personlig assistans.
– Det har varit betydande kostnadsökningar och någonstans finns en gräns, men jag försvarar de kostnader som finns i dag, säger Kenneth Johansson (C), ordförande i riksdagens socialutskott.
Sjukpenningen har länge uppmärksammats för de skattekronor som den har slukat, men under de senaste åren har utgifterna minskat kraftigt där, till skillnad från personlig assistans. I år sker därför ett ”historiskt” skifte – assistansersättningen går om sjukpenningen i statens kostnadsprognoser.
Kostnadsökningen för personlig assistans har nu börjat avta, men det finns en oro för vad som ska hända med den allt dyrare förmånen.
– Det här är en reform som betingar höga kostnader och det gör att den kan hamna i en konkurrenssituation med andra förmåner, men det handlar i så fall om politiska beslut, säger Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör på Försäkringskassans huvudkontor.
Om fyra år väntas de personliga assistenterna kosta staten 24,5 miljarder kronor. Till det ska läggas kommunernas kostnad på 5,2 miljarder. Totalt blir det närmare 30 miljarder år 2014, vilket fördelas på cirka 17.000 personer som beviljats förmånen.
Den stigande kostnaden förklaras främst av att antalet timmar som personer beviljas ökar stadigt, att personer som fyller 65 år får behålla sin assistans och att prislappen för varje assistanstimme skrivs upp varje år.
– Om kostnaden inte rusar uppåt framöver och vi får ordning på verksamheten med de nya regler som är på gång, då kan vi motivera den här kostnadsnivån, säger Kenneth Johansson och understryker att personlig assistans är en rättighetslagstiftning som ger funktionshindrade möjlighet att bli likvärdiga medborgare.
Vilhelm Ekensteen, ordförande i IFA, Intressegruppen för assistansberättigade, befarar att assistansen ska begränsas och ser redan tecken på besparingar. De omprövningar som Försäkringskassan gör av gamla beslut har lett till indragna förmåner. Enligt Försäkringskassan handlar det om ett nytt enhetligt och rättssäkert sätt att fastställa personers grundläggande behov, vilket avgör rätten till personlig assistans.
Den förklaringen nöjer sig dock inte Kenneth Johansson och social-utskottet med.
– Vi har begärt besked från Försäkringskassan om hur omfattande indragningarna är. Jag tycker inte om att beslut förändras när det inte beror på att vi politiker har fattat beslut om det, säger Kenneth Johansson.