Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Nu först kan jag berätta om Palmespåren”

Mordutredarna i Palmegruppen har inte fått information om de nya spår som Ulf Dahlsten på måndagen presenterar på DN Debatt. Den tidigare statssekreteraren har känt sig förhindrad att berätta, men är beredd att lämna uppgifter nu.

– Den ena av mina uppgiftslämnare kunde inte framträda själv och den andra ville inte, säger Ulf Dahlsten till DN. Men nu har de gått bort och även om de ringde i förtroende till mig fanns uppenbart avsikten att se till att den kunskap de hade inte skulle försvinna med dem. De avbördade sig till mig och nu gör jag det i min tur.

När Olof Palme mördades för snart 30 år sedan var Ulf Dahlsten statssekreterare och en av statsministerns närmaste medarbetare. Han var med under det första förhöret med Lisbeth Palme efter mordet och har därefter haft flera kontakter med henne om utredningen.

I måndagens DN Debatt lämnar Ulf Dahlsten nya uppgifter som handlar om Christer Petterssons motiv att mörda Olof Palme. Den frågan har diskuterats livligt under årens lopp.

I sin friande dom år 1989 konstaterade Svea hovrätt att det inte framkommit något motiv för att Christer Pettersson skulle vilja mörda Sveriges statsminister. Själv sade Pettersson att han var socialdemokrat och en stor beundrare av Olof Palme.

Redan då fanns uppgifter om att Christer Pettersson skulle ha utfört mordet på uppdrag av den så kallade bombmannen Lars Tingström, men hovrätten underkände bevisen för det.

Ulf Dahlsten vill i dag inte avslöja vem som har gett ny information om att Pettersson skulle vara torped åt Tingström.

– Uppgiften har kanske inget bevisvärde heller, menar han.

Den andra uppgiften, från en trotjänare på kanslihuset, skulle tyda på att Christer Pettersson under flera år hade haft ett hat mot Olof Palme och även försökt förbereda ett attentat.

Christer Pettersson skulle ha besökt statsrådsberedningens lokaler några år före mordet och förhört sig om Olof Palmes vanor. Dahlstens uppgiftslämnare var starkt kritisk till Palme och ” hen ville inte sitta i en rättssal och berätta om att hen delat negativa synpunkter om Palme med hans mördare” berättar Ulf Dahlsten i debattartikeln.

– Jag har känt den här personen sedan 70-talet, men jag fick inte veta detta förrän efter rättsprocessernas slut. Då hade det inte längre så stort bevisvärde, menar Ulf Dahlsten.

DN frågar om inte dessa uppgifter om ett motiv borde framföras till mordutredarna.

– Nu kan jag nog framföra det, även om förutsättningarna för en rättslig process inte längre finns. Personen är inte längre i livet, säger Ulf Dahlsten.

Han är mest kritisk till att Svea hovrätt inte trodde på Lisbeth Palmes klara utpekande av Christer Pettersson. Ulf Dahlsten betonar att hon som barnpsykolog var tränad att göra observationer och att hon hade ett fotografiskt minne.

– Hon har beskrivit för mig att hon har som en video som spelas upp i huvudet för henne, berättar Ulf Dahlsten.

Han betonar också att Lisbeth Palme trodde att polisen inte hade fått tag på mördaren när hon skulle se konfrontationsfilmen med Christer Pettersson.

– Hon hade varit på flera konfrontationer tidigare. Det hade varit ett väldigt ståhej. Men den här gången ringde hon mig och berättade att det var rätt person.

Är det inte mänskligt att kunna ta miste i en sådan dramatisk och chockartad situation?

– Det är inte jag som ska avgöra det. Hovrätten missförstod psykologiprofessorn som bedömde Lisbeth Palmes vittnesmål, menar Ulf Dahlsten.

Fakta Lars Tingström

Lars Tingström, även kallad bombmannen, anklagades för flera bombattentat i Stockholm under 70- och 80-talen, i några fall med dödlig utgång. År 1984 dömdes han till livstids fängelse. Svea hovrätt fastställde domen i december 1985, men ogillade en åtalspunkt. Själv nekade han till alla anklagelser och menade att han var utsatt för en konspiration.

Tingström avled i fängelse år 1993 efter en tids cancersjukdom.

Tidigare hade Tingström träffat Christer Pettersson på Kumla-anstalten. Åklagare och polis menade att Pettersson var inspirerad av Tingströms hat mot samhället.

Men teorin har inte godtagits i de domstolar som prövade Christer Pettersson skuld. Inte heller Högsta domstolen tog intryck av det teorin när Riksåklagaren år 1997 ansökte om resning i målet. Ansökan avslogs, vilket innebar att Christer Pettersson skuld inte prövades på nytt.

Läs debattartikeln av Ulf Dahlsten
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.