Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Nu kartläggs den nya tweenie-fasen

Brådmogna och med attityd som en tonåring fast de är barn – att vara tweenie kan nästan beskrivas som en ny fas i uppväxten för dagens unga. Forskare intresserar sig nu för hur den nya fasen påverkar barnens hälsa på lång sikt.

– Tweenies, det är åldersgruppen mellan det att man är barn och ungdom och då man blir lite mer självständig, tar fler egna beslut och kommer bort lite från familjen och påverkas mer av kompisar och andra utanför familjen, säger Gabriele Eiben, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Hon är svensk ledare för ett stort europeiskt forskningsprojekt kallat I.Family som ska kartlägga 8–15-åringars (tweeniegruppen) levnadsvanor.

Syftet är att få kunskap exempelvis om hur vanor kring kost och fysisk aktivitet grundläggs i tweeniefasen. Är det kompisar som påverkar mest, reklam och intryck från tv och internetsajter, eller föräldrarna?

– Det är sådant vi hoppas få svar på, säger Gabriele Eiben.

Begreppet tweenies kommer från engelskans ord "between" som betyder "mellan".
Även om det alltid funnits en fas mellan barnaålder och tonårstid tror Gabriele Eiben att den i dag är tydligare än förr.

– Det beror nog bland annat på att den här gruppen är så exponerad för medier, exempelvis internet. Även åttaåringarna är ganska mycket ute på nätet. De blir oerhört påverkade av alla möjliga budskap och reklam som finns där, säger Gabriele Eiben.

Många barn i tweeniefasen identifierar sig mer som tonåringar än som barn. Ibland kan det bli jobbigt för dem.

– Definitivt, jag har märkt att barn, framför allt flickor, numera snabbare kliver in i en värld som de inte kan hantera. För de är fortfarande väldigt små barn mellan varven, säger Jan Lövbom, mellanstadielärare i Luleå sedan 29 år.

– De får ibland problem för de orkar inte med sina tankar, tror jag, de blir frustrerade och tappar fokus, säger han.

Även för föräldrarna kan det kännas förvirrande när deras barn plötsligt börjar bete sig som en tonåring.

– Många säger att de upplever att de tycker att de inte äger hela uppfostringssituationen själva, det är så många andra faktorer utanför familjen som påverkar barnen, säger Jan Lövbom.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.