Vårkänslor? Knappast när vintern så envist vägrar släppa taget. Men förlora inte hoppet, från och med lördag tar ljuset över och slår tillbaka mörkret. Vårdagjämningen är startskottet för vårens alla fest- och helgdagar.
– Egendomligt nog har vårdagjämningen inte haft någon större betydelse i den svenska folklivshistorien. Med tanke på hur det ser ut ute nu så borde vi verkligen fira, säger etnologen Gillis Herlitz.
Vårdagjämningen är tillfället på året när dag och natt är lika långa över hela planeten. Solen kan börja värma och grödan gro. Bättre och bättre dag för dag. Framför oss ligger helgdagar att fira vid påsk, Kristi himmelsfärds dag, valborgsmässoafton och sedan kommer sommaren.
Att vårdagjämningen ändå har firats så lite genom åren hänger förmodligen samman med vädret i landet – för många ligger den lite för tidigt i almanackan för att vårkänslorna ska spira. Firandet har låtit vänta på sig till tranans ankomst, vid våffeldagen, vårfrudagen, den 25 mars.
– Tranan bär ljus i säng, har det sagts. Det symboliserar tidpunkten då man inte behöver tända ljus inne längre, berättar Gillis Herlitz.
Vårfrudagen var också en dag att förutsäga vädret. Ett ganska vanligt talesätt i landet var: ”Lika mycket snö som det är på taken på vårfrudagen är det på marken valborgsmässoafton”.