Sverige

Nu synas regeringens krisåtgärder

Under våren kommer regeringen att tillsätta en oberoende utredare som ska undersöka hur regeringen och berörda myndigheter har agerat under flyktingkrisen. ”Det finns alltid saker man kan dra lärdomar av”, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).
Under våren kommer regeringen att tillsätta en oberoende utredare som ska undersöka hur regeringen och berörda myndigheter har agerat under flyktingkrisen. ”Det finns alltid saker man kan dra lärdomar av”, säger migrationsminister Morgan Johansson (S). Foto: Lisa Mattissonexp

På tre månader sökte 100.000 människor asyl i Sverige. DN:s granskning har visat att beredskapen inte höll när krisen kom. Nu ska regeringen under våren tillsätta en oberoende utredare för att granska hur myndigheter – och regeringen – hanterat flyktingkrisen.

I slutet av september utsåg Stefan Löfven migrationsminister Morgan Johansson till samordnare för regeringens flyktinghantering. Han fick uppdraget att förbereda eventuella ”extraordinära insatser”.

I dag, tre månader senare, anser Morgan Johansson att Sverige fortfarande befinner sig i en kris, även om antalet asylsökande nu minskar kraftigt. När DN träffar honom på kontoret på Rosenbad är han nöjd över regeringens insatser under hösten.

– Jag tycker att vi har hanterat den här situationen på ett så bra sätt som man kan förvänta sig när vi har den svåraste situationen som någon regering har ställts inför på det flyktingpolitiska området. Jag kan konstatera att vi har klarat att ta emot över 100.000 asylsökande i höst och det är jag väldigt glad för.

Fredagens DN-granskning av regeringens och myndigheternas agerande under flyktingkrisen visade bland annat att många beslut fattades först när krisen redan var ett faktum. Efter DN:s granskning går regeringen nu ut med att den under våren kommer att tillsätta en extern och oberoende utredare som ska undersöka hur regeringen och berörda myndigheter har agerat under flyktingkrisen.

– Det finns alltid saker man kan dra lärdomar av och därför tycker vi att det är viktigt att en oberoende person tittar på det här, säger Johansson.

Regeringens första beslut för att möta flyktingsituationen fattades den 1 oktober. Då var situationen på många håll redan akut. Att beslutet inte kom förrän då är något som både statsminister Stefan Löfven och ansvariga ministrar till stor del förklarar med att de förlitat sig på Migrationsverkets prognoser över antalet asylsökande. I slutet av juli angav myndigheten att 74.000 människor skulle komma att söka asyl i Sverige under året. Men i dagsläget handlar det om över 160.000.

– När vi lade vår budget hade vi prognoser från Migrationsverket som inte pekade mot 170.000, utan knappt hälften. Vi arbetade efter vår egen myndighetsprognos, sa Stefan Löfven till DN:s reporter Hans Olsson i måndags.

Både migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman kan, med facit i  hand, peka på beslut som borde ha fattats tidigare. Johansson nämner framför allt migrationsuppgörelsen – som bland annat innebar att tillfälliga uppehållstillstånd infördes som huvudregel för asylsökande. Den presenterades den 23 oktober.

– Det hade varit bra om den blocköverskridande överenskommelsen hade varit på plats tidigare, att vi skickat ut en politisk signal om att Sverige stod enat. Men det var ju inte bara vi som var inblandade i  det, säger han.

Inrikesminister Anders Ygeman hade gärna sett att ett beslut om gränskontroller infördes tidigare:

– I efterhand står det klart att vi skulle ha fattat beslut om gränskontroll tidigare. Det förslaget var uppe på bordet i migrationsöverenskommelse med de andra partierna men avskrevs gemensamt.

Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson säger att han inte vill recensera politikernas agerande, men poängterar att både han själv och tjänstemännen hela tiden hållit dem informerade om situationen och antalet asylansökningar.

– De får ju hela tiden information från oss fortlöpande. Sedan har regeringen andra saker att överväga än bara våra frågor så jag har inga synpunkter på de besluten i sig.

Enligt Morgan Johansson fick regeringen inga besked under sensommaren och den tidiga hösten om att en krissituation skulle kunna uppstå.

– Fram till mitten av september fick vi inga signaler från vare sig Migrationsverket eller polisen om att det skulle behövas några nya regeringsbeslut. Vi fick signalen om att det här är svårt för oss, men att samhället klarar det, säger han.

Men redan långt tidigare under våren hade flyktingsituationen i  södra Europa blivit alltmer akut. I början av juni slog FN:s flyktingorgan UNHCR larm om att antalet flyktingar som åkte till Grekland via Turkiet hade sexfaldigats under året.

– Vi hade sagt i prognoserna att trycket mot Europa skulle vara mycket större, men vilka vägar som skulle öppnas och hur politiken i  Europa skulle komma att utvecklas gick inte att förutse. Migrationsverket kan inte förutse att man skulle öppna upp en korridor från Grekland hela vägen hit, säger Anders Danielsson.

Danielsson vänder sig mot regelverket som säger att myndigheten måste lämna en exakt siffra över antalet asylsökande som underlag till regeringsbudgeten, vilket han menar är omöjligt för just Migrationsverket.

– Vi har skrivit väldigt tydligt i  prognosen att det knappast är en prognos, det är mer ett antagande. Det är oerhört många osäkra faktorer. Slutsatsen man kan dra av detta är att Migrationsverket, till skillnad från andra myndigheter, kanske ska uttrycka sig i ett annat format i  framtiden, säger han.

Men oavsett vad prognoserna förutser är migrationsminister Morgan Johansson bestämd i sin uppfattning om att Sverige måste minska antalet asylsökande rejält framöver för att samhället ska kunna hantera krisen och komma ur den.

– Den takt vi har i dag med 3.000 asylsökande i veckan är inte långsiktigt hållbar. Vi måste fortsätta ner, säger han.

Vilken takt klarar Sverige då?

– Jag varken kan eller vill ange några specifika siffror, men vi måste helt klart minska trycket för att kunna ta hand om dem som redan kommit hit.