Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Nu utreder Säpo hoten på internet

Efter torsdagens attentat mot moskén i Svartbäcken i Uppsala satte många upp kärleksbudskap på byggnaden.
Efter torsdagens attentat mot moskén i Svartbäcken i Uppsala satte många upp kärleksbudskap på byggnaden. Foto: Anders Wiklund/TT

”Slå till vid fredagsbön så det ger effekt.”

De senaste dagarnas misstänkta moské­attacker hyllas och uppmuntras i sociala medier och på högerextrema sajter. Både Säpo och polisen arbetar nu intensivt för att ta reda på vilka som menar allvar med sina hot.

Det är fortfarande oklart vad som ligger bakom bränderna i moskéerna i Eskilstuna, Eslöv och Uppsala.

Men på främlingsfientliga forum och sajter på nätet har rasister och nazister redan räknat hem bränderna som viktiga segrar.

Den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen låg bakom den uppmärksammade attacken mot en fredlig manifestation i Kärrtorp vintern 2013. I kommentarsfälten på deras hemsida möttes nyheten om moskébränderna med önskningar om fler.

”Det bästa vore ändå att vänta för att sedan slå till allihop på en gång. Visa dem att nu är det nog”, och ”Sveriges moskéer och blattegetton ska alla brännas ned och vad gäller de som uppehåller sig där… vill inte åka in i finkan så jag sätter nog punkt där”, står det bland annat. Liknande kommentarer syns också i forum på högerextrema sajter, i slutna Facebookgrupper och på Flashback.

Efter händelsen i Eskilstuna inledde Säpo omedelbart arbetet med att analysera hoten.

– Vår uppgift är att se om det rör sig om personer som har både avsikt och förmåga att begå brott och om de tillhör de organiserade och etablerade nätverken i extremistmiljöerna som vi följer. Samtidigt bistår vi polisen med information hela tiden, både på lokal och på nationell nivå, säger Sirpa Franzén på Säpo.

Myndigheten hämtar mycket information på nätet, men använder sig också av personkällor.

– Sedan tittar vi också bakåt på vad vi har i vårt underrättelsearbete sedan tidigare och jämför med information som kommer fram nu.

Attacker som den på nyårsnatten, då någon kastade ett brandfarligt föremål mot moskén i Uppsala, väcker mycket uppmärksamhet. Men enligt företrädare för muslimska föreningar som DN pratat med finns det ett stort mörkertal av hot och trakasserier mot moskéer i Sverige.

Det bekräftas också av en kartläggning som gjordes av flera muslimska organisationer i november och som visar att 44,5 procent av landets muslimska föreningar utsatts för hot och 66 procent för skade­görelse.

Det finns en koppling mellan uppviglandet på nätet och faktiska attacker, menar Daniel Godman, gruppchef för hatbrottsenheten vid Stockholmspolisen.

Han och hans kolleger i Stockholm utgör sex av de totalt nio poliser i Sverige som är specialiserade på hatbrott. Precis som Säpo följer de händelseutvecklingen bland hatiska inlägg på nätet efter de misstänkta moskéattackerna.

– Det är en mycket oroväckande signal. Vi har redan tidigare märkt att det har blivit allt vanligare. Det är inte bara skriverier på nätet utan de samfund som vi har kontakt med bekräftar att de faktiskt känner sig allt mer utsatta de senaste åren. Det är något vi tar på stort allvar.

Polismyndigheten har också gått ut med operativ information till poliser i hela landet om att skärpa vaksamheten vid religiösa byggnader.

– Det innebär att den yttre uniformerade personalen får i uppdrag att ge ökad tillsyn på de särskilda objekten. Det är ett bevakningsuppdrag i lightversion kan man säga, säger Daniel Godman.

Säpo har ännu inte kunnat se att någon av de kända organisationerna eller extremistnätverken ligger bakom eller tänker göra allvar av hoten på nätet.

Attacker under julhelgerna

1 januari. Enligt vittnen kastar någon ett brandfarligt föremål mot en moské i Uppsala och klottrar på dörren. Polisen rubricerar händelsen som försökt till mordbrand, hets mot folkgrupp och skadegörelse.

29 december. En moské i Eslöv eldhärjas. Ingen människa skadas. Polisen misstänker mordbrand.

25 december. Fem personer förs till sjukhus när en kraftig brand bryter ut i en moské i Eskilstuna. Polisen har inlett en förundersökning om grov mordbrand.

Enligt tidningen Expo har ytterligare elva incidenter som involverat moskéer inträffat under 2014.

Grundlagen ger alla rätt att utöva sin tro

Religionsfrihet är en del av den svenska grundlagen. Det är en av de mänskliga rättigheterna och beskrivs av Europakonventionen:

”Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.