Nu höjs takten för tvångsutvisningar av asylsökande som trots avslag inte rest hem. I Skåne har ett försöksprojekt ökat tvångsutvisningarna med 40 procent i år. För hela landet har prognosen nyligen skrivits upp till 3.200 enligt uppgifter till DN.
Mellan januari och mars i år genomförde myndigheterna i Skåne 115 utvisningar, jämfört med 81 under samma period förra året. Enligt den senaste prognosen ska totalt 3.200 personer tvångsutvisas från Sverige i år, vilket är en ökning med drygt 30 procent. I fjol landade den siffran på 2.500.
Ökningen är en följd av den nya asylpolitiken som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet, där principen att den som får avslag på sin asylansökan snabbt lämnar landet är en bärande länk.
I Skåne testas nya arbetssätt som sedan kan föras vidare ut i landet. Hos Skånepolisen har en särskild spaningspatrull inrättats – ”Möllevångspatrullen” – som gör kontroller på arbetsplatser, ibland efter tips från allmänheten, och tar dem som saknar uppehållstillstånd i förvar.
–De som inte har uppehållstillstånd arbetar ofta för en väldigt låg lön. Jag kan tycka att kunderna borde förstå att allt inte är som det ska om det kostar 50 kronor att byta däcken, säger Petra Stenkula, chef vid Skånes gränspolis.
Också tiden för hur länge ett utvisningsärende ligger hos polisen har minskats från i genomsnitt 127 till 89 dagar för till exempel irakier.
Migrationsminister Tobias Billström (M) har tidigare kritiserat Migrationsverket, polisen och Kriminalvårdens transporttjänst för att de inte samarbetar tillräckligt effektivt med utvisningarna.
En konsultrapport visade nyligen att verksamheten kan effektiviseras med 300 miljoner kronor per år, vilket skulle innebära att betydligt fler utvisningar kan genomföras.
Det är utifrån den rapporten som polisen i Skåne infört ett nytt arbetssätt och höjt tempot sedan årsskiftet.
En rejäl flaskhals är det begränsade antalet platser på Migrationsverkets anläggningar där den som ska utvisas kan hållas i förvar.
I dag finns 230 förvarsplatser, som var och en kostar 1 miljon kronor om året. Polisen uttrycker frustration.
– När vi hittar någon på Möllevångstorget som trots utvisningsbeslut inte vill resa hem frivilligt, är det förstås frustrerande att få höra att det är fullt på förvaren, säger Peter Norén.
Att inrätta fler förvarsplatser är ett politiskt beslut.
– När politikerna nu säger att återvändandet är viktigt känns det underligt att platserna inte blir fler. Vi kanske skulle behöva 500. Men det är dyrt. Samtidigt är vårt mål att förvarstiderna kortas, säger Filippa Nordfelt, enhetschef vid Migrationsverket.
Konsultrapporten föreslår att fler med utvisningsbeslut ska hållas under uppsikt i stället för att placeras i förvar. Skälen är ekonomiska, men också humanitära.
Förra året var genomsnittstiden i förvar 21 dagar. I år har tiden kortats till 18 dagar. I våras föreslog en statlig utredning att ingen ska kunna vara förvarstagen i mer än 14 dagar utan domstolsprövning.