Dagens djurskyddslag kallades lex Lindgren när den kom 1988. Den överlämnades under ceremoniella former av den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson till barnboksförfattaren Astrid Lindgren på hennes åttioårsdag.
”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”, står det i en portalparagraf.
Författarinnan, som fick lagen efter att ha rutit om det oetiska med burhöns och grisar som inte får böka, blev med åren väldigt besviken över hur lagen kom att tillämpas. ”Fisigt” kallade hon den i ett radioprogram 1996.
Nu ska hela lagen ses över. Jordbruksminister Eskil Erlandsson säger att han vill utreda om det går att få en mer flexibel och målinriktad lag. I stället för att ställa krav på centimeter och decibel i stallet ska man införa krav på att djuren ska vara friska och må bra.
Regeringen vill också se över portalparagrafen om djurs möjlighet att bete sig naturligt.
– Ett av skälen är att vi i dag har för Sverige nya djurarter. Vi har sällskapsdjur som olika sorters ormar, sköldpaddor och ödlor som inte var så vanliga för 20 år sedan. Och strutsar och lamor.
På vilket sätt skapar det problem?
– Ibland är det inte möjligt att skapa en miljö som ligger nära den naturliga. Ta strutsen som exempel. Vi har ju ett helt annat klimat i vårt land än vad strutsen har i den del av världen som den kommer ifrån.
Jordbruksministern säger att han inte vill sänka nivån på djurskyddet. Han anser heller inte att det behöver höjas dramatsikt.
– På det stora hela är vi framme där vi bör vara.
Värmlands landshövding Eva Eriksson, med rötterna i Folkpartiet, är den som ska utreda djurskyddslagen. Hon ska nu försöka hitta mått på djurens välbefinnande som kan ersätta en del av dagens detaljkrav.
– Kan vi göra det kommer det att kräva väldigt mycket av djurhållarna, deras betydelse blir ännu viktigare för djurens välfärd, säger hon.
Veterinärförbundet anser att det är bra att lagen ses över, men översynen måste ske i djurens intresse, inte i djurhållarnas.
– Jag är oroad över att man vill se över portalparagrafen. Det är en väldigt viktig grundtanke att djuren ska få rätt till sitt basala naturliga beteende. Den innebär till exempel att hönor har rätt till sandbad och att få ruva och sitta på en pinne, som de är djupt programmerade att göra i deras beteendereportoar och som påverkar deras välbefinnande. Den tanken måste finnas kvar i den nya djurskyddslagen, säger Veterinärförbundets Johan Beck-Friis.
Han hänvisar till forskning från England som visar att djuren har ett djupare själsliv än vetenskapen tidigare trott.
– Djurhållning handlar inte bara om förvaring av djur utan om att ge dem positiv stimulans. Det är till exempel rimligt att kräva att en gris ska ha en aktivitet som gör vardagen någorlunda meningsfull, som att ha hö eller halm i boxarna. I dag har man ofta bara ett symboliskt halmstrå.
Han tycker att det är bra om regeringen vill införa mått på djurens välbefinnande i lagen.
– Men det kan bli en försämring om man bara använder djurbaserade parametrar, för det är väldigt subjektivt.
Också Djurens Rätt fruktar försämringar.
– Det finns otroliga risker i den här översynen eftersom det finns krafter som på grund av ekonomisk press vill försämra för djuren och ta bort portalparagrafen, säger Roger Pettersson, verksamhetschef på Djurens Rätt.