Hittills i år har 4 692 serber sökt asyl i Sverige. Det förs ingen statistik över etnisk tillhörighet, men de allra flesta har uppgett att de talar romani.

Sannolikt bidrar höstkyla och regn till att så många romer nu lämnar de miserabla kåkstäderna i Serbien. Många är fattiga familjer som sålt sina ägodelar eller lånat pengar till resan.

I december förra året avskaffades visumkravet till Schengen för serbiska medborgare. Rykten och möjligen tvivelaktiga researrangörer bidrog till en första våg asylsökande. I mars kom 1 118 romer med bussar från södra Serbien. Sedan svenska ambassaden på våren gjort en informationsresa till södra Serbien minskade strömmen.

Nu står Migrationsverket inför en ny våg asylsökande och överfulla anläggningar. Bara förra veckan kom 569 serbiska asylsökande till Malmö och Göteborg.

Migrationsverket har tecknat kontrakt med stugbyar och vandrarhem. Flera kommuner är kritiska till att de utan information överrumplats av asylsökande med rätt till skolgång.

– Situationen är väldigt ansträngd. Vi vädjar om förståelde. För att stödja kommunerna inrättar vi en telefonjour 24 timmar om dygnet, säger Dan Eliasson, Migrationsverkets chef.
Det är fattiga och outbildade människor som lätt blir lurade att köpa dyra bussbiljetter till vad de tror ska bli ett bättre liv, enligt serbiska ambassaden.

Förra gången kom de asylsökande främst från södra Serbien. Bland dem som kommer nu finns många som lämnat Belgrads förorter. Här har situationen förvärrats sedan de serbiska myndigheterna rensade det berömda lägret under Gazelabron. Trots bedyranden från myndigheterna om att alla skulle få nya bostäder är många romer fortfarande i princip hemlösa i Belgrad.

FN:s flyktingkommissariat säger att det finns uppgifter om att romer diskrimineras i Serbien. I Sverige får i princip alla avslag på sin asylansökning. Svår fattigdom och diskriminering är inte tillräckliga skyddsskäl enligt svensk lag, säger Migrationsverket.