Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ny klimatlag ska minska utsläppen i trafiken med 70 procent

01:20. Trafikutsläpp ska ner med 70 procent.

Koldioxidutsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till år 2030 från 2010 års nivå. Det är alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna överens om i förslaget till en klimatlag.

”Det är förmodligen det viktigaste beslut som vår generations politiker kommer att fatta”, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Löfven ser inte den till klimatförändringar skeptiske USA-presidenten Donald Trumps tillträde som någon anledning för Sverige att ändra sin ambition, som är att minska utsläppen av växthusgaser enligt det Parisavtal som nu har trätt i kraft.

 Det kommer i så fall att påverka hela världen. Men då är det än viktigare för alla andra att vi gör vår del av Parisavtalet, sade Stefan Löfven på presskonferensen i regeringskansliet Rosenbad.

Efteråt uttryckte han oro för att det under de tre senaste tre åren slagits nya värmerekord för jordklotet, enligt det amerikanska rymdinstitutet Nasa.

– Vi kan inte fortsätta den här resan. Alla länder måste tas sitt ansvar, säger Stefan Löfven till DN.

Målet är att de totala utsläppen av växthusgaser från svenskt terrirorium ska minska med 85 procent jämfört med 1990 års nivå, till år 2045. Nettoutsläppen ska då vara noll och efter 2045 ska ökade upptag i skog och mark leda till negativa utsläpp för svensk del.

– Vi har ett Parisavtal. Det här är Sveriges sätt att visa att vi gör vår del, säger Löfven.

Men är det inte bara fluffiga siffror? Målen ligger ju väldigt långt i framtiden.

– Nej, det är inte bara fluffiga siffror. Det är en väldigt tydlig styråra för politiken.

Klimatlagen presenterades av statsministern tillsammans med vice statsminister Isabella Lövin (MP), som också är klimatminister.

– Det blir olagligt att prioritera bort klimatet, säger Lövin.

För henne och de andra miljöpartisterna i regeringen var torsdagen en stor dag. Miljövänner ser klimatlagen som en långsiktig politisk garanti för att den här klimatpolitiken ska fortsätta oavsett vilket regering som tillträder efter valet nästa år.

Några straff kan dock inte utdömas. Däremot kan regeringar enligt klimatministern komma att anmälas till riksdagens konstitutionsutskott om de bryter mot lagen.

Hittills har godtycke rått inom klimatpolitiken, anser Isabella Lövin.

– Det mål som i dag finns till 2020 är alldeles för kortsiktigt för att näringslivet ska göra de stora investeringar som krävs för att vi ska få en klimatsmart utveckling. Nu har vi ett klimatmål till 2045 när vi ska ner på noll. Det ger en mycket bättre planeringsförutsättning för samhället att ställa om, säger hon.

Klimatlagen ålägger den nuvarande och framtida regering att redovisa hur utsläppen ska minska och var fjärde år ska regeringen redovisa en klimatpolitisk handlingsplan. Varje år ska en klimatredovisning finns med i budgetpropositionen.

Den klimatlag som införs nästa år kompletteras med ett klimatmål och inrättandet ett klimatpolitiskt råd.

Koldioxidutsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till år 2030 från 2010 års nivå. Jämfört med dagens nivå motsvarar det en minskning med ungefär två tredjedelar.

Den målsättningen står även de borgerliga partierna bakom. Men det största oppositionspartiet pekar på att utsläppen från vägtrafiken vände upp 2015 efter en nedgång under fyra år på raken och tror inte att det bara kommer att vara elbilar som tullar på de svenska vägarna om 13 år.

– Regeringen saknar svar på hur vi ska minska utsläppen i transportsektorn utan att skada Sveriges konkurrenskraft. Det saknas bland annat förslag på hur ökad inblandning av biodrivmedel i bränslemixen ska åstadkommas, säger Jonas Jacobsson Gjörtler (M), gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Regeringens förslag om klimatlagen ska antas av riksdagen under året och träda i kraft den 1 januari 2018.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.