Den 4 december fick Sverige en ny nationell hjälptelefon - Kvinnofridslinjen. Dit kan kvinnor som fruktar för att bli, eller har blivit, misshandlade vända sig. Trycket på linjen varit enormt. Så mycket som ett sjuttiotal samtal om dagen har man tagit emot från behövande kvinnor.
- Vi är väldigt överraskade och bedömer att det är cirka 70 seriösa samtal om dygnet som vi har tagit emot, säger Ann-Marie Tung Hermelin, kampanjledare för Kvinnofridslinjen, till DN.se.
Det är specialutbildade sjuksköterskor och socionomer som tar emot samtalen. Tolv fast anställda och fem timanställda håller linjen öppen dygnet runt, året om.
- Under natten är det bara en som arbetar och då kan det vara svårare att komma fram. Det har varit kö i upp till en timme, säger Ann-Marie Tung Hermelin.
Enligt den första statistiken är det en del som lägger på om kön är för lång, vissa ger sig inte till känna när de väl kommer fram och andra har bara busringt.
- Totalt har vi tagit emot 1 700 samtal, men då ska man komma ihåg att 980 av dem är seriösa, säger Ann-Marie Tung Hermelin.
Hur ser ni på gensvaret?
- Vi kan dra två slutsatser. Dels är det ett bevis för att linjen behövs, men också att vår information har nått ut, säger Ann-Marie Tung Hermelin.
Innan linjen öppnades gjorde Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor, NCK, en inventering i hela landet för att veta vilka kvinnojourer och andra stöd från socialtjänsten som finns och när de håller öppet.
- I databasen kan vi se var i landet vi ska hänvisa den enskilda kvinnan. Där har vi också information om det skyddade boendet tar emot barn, husdjur, har hbt-kompetens eller är handikappanpassat, säger Ann-Marie Tung Hermelin.
Linjen har också tillgång till tolkservice och texttelefon. Statistiken från Kvinnofridslinjens hemsida visar att 8.000 unika besökare har varit på den. Flera tros vara unga eftersom de kommer från mötesplatser för ungdomar på nätet, som exempelvis Lunarstorm.
Linjen är permanent men ska utvärderas i augusti nästa år och då avgörs hur många anställda som i framtiden ska arbeta med Kvinnofridslinjen.
Åsa Witkowski är ansvarig för den kliniska verksamheten vid NCK.
- Vi misstänkte att det fanns ett stort behov av en linje som var öppen dygnet runt. Nu ser vi att man ringer periodvis, säger hon till DN.se.
Under lunchen, strax efter arbetet eller då barnen har lagt sig, ökar antalet samtal till linjen.
- På natten, vid ett eller två, hör en del av sig och vi har haft kö, säger Åsa Witkowski.
I dagsläget vet de ansvariga inte exakt i vilket skede som kvinnorna tar kontakt, men Åsa Witkowski säger att en stor del av samtalen tycks handla om hur man får kontakt med myndigheter eller stödpersoner på hemorten.
- Det är också samtal från kvinnor som berättar för första gången. Vid andra samtalet frågar man hur man tar kontakt med stödpersoner på hemorten, berättar Åsa Witkowski.