Kerstin Wigzell, särskild utredare, har överlämnat sitt förslag till ny lag om stöd och skydd för barn och unga till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Tanken är att bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen och bestämmelser i lagen om vård av unga ska slås samman till en enda lag.
- Det har gått 30 år sedan den nuvarande lagstiftningen kom till, och det har hänt mycket med våra kunskaper vad gäller barn, säger Kerstin Wigzell på en presskonferens.
Tanken är att skyddet för barn och unga ska stärkas. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut — vilket innebär en skärpning av lagens bestämmelser.
Framför allt ska socialtjänsten lyssna mer till barnens tankar och önskemål. Barn och unga ska också ha lättare att tala med och få hjälp av socialtjänsten, oavsett vad vårdnadshavaren tycker om det.
Andra förslag är att tiden mellan inledd utredning och beslut ska kortas och att varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekreterare som besöker barnet minst fyra gånger per år. Familjehem ska få bättre stöd i form av utbildning och tydliga avtal med ansvarsfördelning, socionomexamen ska krävas för den som utreder och bedömer barns behov av stöd och skydd.
Den som misstänker att ett barn far illa ska kunna kalla till ett möte med socialtjänsten och familjen som anmälan avser, för att förklara varför. Den personen ska också kunna få information om socialtjänstens beslut.
- Det är något som har varit mycket efterfrågat från verksamheter som arbetar med barn och unga, säger Wigzell.
Folkhälsominister Maria Larsson (KD) välkomnar förslagen från barnskyddsutredningen. I dagens lagstiftning finns brister och luckor i skyddet för barn som far illa, säger hon.
- Det är vuxnas uppgift att lyssna på barnen — även inom socialtjänsten. Jag har jobbat som lärare i många år och stött på de här barnen som inte mår bra. Det är viktigt att de också får presentera sin vilja och sina lösningar.
Enligt utredningsförslaget skulle den nya lagen träda i kraft 2011.
Bättre utbildning och stöd till familjehemmen har länge efterfrågats av bland andra Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som arbetar med socialt utsatta barn.
- Det är oerhört angeläget att familjehemmen är bättre förberedda. De här barnen är inga vanliga "lätta" barn — de har ju placerats av en anledning, säger Bodil Långberg, kanslichef på stiftelsen.
Kommunerna har i dag ofta svårt att rekrytera nya familjehem. Om de får mer stöd kan fler familjer vara villiga att ta emot placerade barn, tror Bodil Långberg.
Hon är mycket nöjd med att de placerade barnen föreslås ha regelbunden kontakt med en egen socialsekreterare.
- Vi vet att en del barn hamnar snett. Många har en trasslig bakgrund och löper ökad risk att avsluta sin skolgång i förtid, eller komma i kontakt med droger och kriminalitet tidigare än andra.
Även Rädda Barnen är mycket nöjt med de förslag som utredningen lägger. Det är särskilt välkommet att socialtjänsten tar större hänsyn till barnets vilja, säger Lars Carlsson, Sverigechef på Rädda Barnen.
- Vi ser många exempel där barn vill få stöd men nekas eftersom föräldrarna motsätter sig det. Socialnämnder fattar beslut utan fullgott underlag eftersom barnet inte har hörts.
Han anser att förslagen är bra steg i rätt riktning men säger att det kommer att krävas mer för att utjämna de stora skillnaderna mellan kommunernas socialtjänst.
- Med de här förslagen blir det tydligt hur socialtjänsten förväntas agera. Men vi skulle vilja att regeringen sätter en garantinivå för socialtjänsten så att alla barn och ungdomar erbjuds lika bra hjälp — i form av till exempel uppsökande verksamhet, krissamtal och behandlingsgrupper. Så är det inte i dag.