Sveriges gymnasieelever får en begränsad och bristfällig undervisning till och med på grundnivån i matematik. Det visar en ny larmrapport från Skolinspektionen som presenteras på tisdagen.
Skolinspektionens stora granskning av kvaliteten i matematikundervisningen på gymnasiet, som DN har tagit del av, är en allt annat än munter läsning.
Den visar på lärare som inte känner till kursplanernas innehåll, om ”fördummande” undervisning, mekaniskt räknande i böcker och elever som inte får de verktyg de behöver för att förstå matematiken på grundläggande nivå.
Samtidigt känner många elever sig understimulerade. De får för lite utmaningar och träning i problemlösning. De upplever matematiken som tråkig. Och inspektionen har också sett lärare som har en förutfattad mening om elever på vissa yrkesförberedande program där eleverna själva beskriver undervisningen som ”för slapp”.
Varför står Sverige och stampar när det gäller undervisningen i matematik trots stora nationella satsningar under många år?
– Det är för lite fokus på hur man undervisar på bästa sätt. Lärare utgår i stället från en tradition av hur man lär ut matematik. Man har ofta en kort genomgång och sedan räknar eleven på i läroboken. Följden blir att alltför många lärare brister i sin undervisning och man lyssnar inte tillräckligt på elevernas synpunkter, säger Monica Gillenius, undervisningsråd på Skolinspektionen.
Hon konstaterar att det finns goda exempel men ofta handlar det om enstaka matematiklärare på en skola. För eleverna hänger då undervisning på ifall de har turen att få ”rätt” lärare eller inte, vilket inte är acceptabelt.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund:
– Det finns inga ursäkter för detta. Resultatet är en väckarklocka som lärarkåren, rektorer och politiker måste ta till sig. Vi lärare måste få arbeta mer med våra ämnen och utveckla kunskapen om hur man lär ut ämnet, säger hon.
Skolinspektionen konstaterar att de nu krävs ett kraftfullt utvecklingsarbete för att förbättra matematikundervisningen på flertalet av de 55 gymnasieskolor som ingår i undersökningen och i övriga skolor i Sverige. Och medan lärarna måste ta ansvar för att utveckla innehållet och metoderna i undervisningen måste rektorerna styra verksamheten på ett bättre sätt och skapa möjligheter för att utveckla undervisningen.
– Vi är inte ute efter att lärare ska tappa sugen. Detta är ett gemensamt problem som alla måste ta tag i gemensamt, säger Monika Gillenius.