Ny metod kan förkorta inskolningen på dagis

Förskollärare Birgitta Nilsson jobbar på Hattmakarbacken i Mälarhöjden där man tillämpar en inskolningsmetod där föräldrarna deltar aktivt istället för att hålla sig i bakgrunden.

Linn Lokadotter Bodell Förskollärare Birgitta Nilsson jobbar på Hattmakarbacken i Mälarhöjden där man tillämpar en inskolningsmetod där föräldrarna deltar aktivt istället för att hålla sig i bakgrunden.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Föräldrarna introducerar barnet

Föräldraaktiv inskolning, eller tredagarsinskolning, går ut på att barnet ska vara inskolat på högst en vecka. Första dagen gör personalen ett hembesök för att träffa barn och föräldrar enskilt.

Sen följer tre heldagar då föräldern introducerar sitt barn i förskolan. Därefter vinkar föräldern hej då. För de flesta barn räcker tre dagars inskolning.

Varken traditionell inskolning eller föräldraaktiv inskolning har utvärderats av forskare. Normalt avgör varje förskola vilken metod man vill använda.

Tre dagars inskolning i stället för tre veckor fungerar lika bra, tycker många förskolor. - Det funkar så bra att man inte tror att det är sant. Varför dra ut på det tre veckor när man kan göra det på tre dagar? säger föräldern Mats Lundquist som har testat båda varianterna.

Tre dagars inskolning i stället för tre veckor fungerar lika bra, tycker många förskolor. - Det funkar så bra att man inte tror att det är sant. Varför dra ut på det tre veckor när man kan göra det på tre dagar? säger föräldern Mats Lundquist som har testat båda varianterna.

Birgitta Nilsson hade jobbat drygt 20 år inom barnomsorgen när hon på ett föredrag fick höra talas om en ny metod för att skola in barn. Först tvekade kollegerna på förskolan Hattmakarbacken i Mälarhöjden i Stockholm eftersom metoden skilde sig mycket från hur man tidigare hade gjort.

- I stället för att föräldrarna är med korta snuttar i flera veckor är de med tre heldagar. Sen är barnet inskolat, säger Birgitta Nilsson.

Annons:

Till slut valde de ändå att prova och först ut var en familj som haft barn på förskolan tidigare. När inskolningen utvärderades tyckte alla inblandade att det hade fungerat utmärkt. Sedan dess har metoden, som från början kallades tredagarsinskolning, använts på Hattmakarbacken. I dag använder samtliga förskolor i rektorsområdet det som pedagogerna föredrar att kalla för "föräldraaktiv-inskolning".

- Vi vill inte kalla det tredagarsinskolning eftersom man inte bör binda sig vid exakt tre dagar. Föräldraaktiv-inskolning beskriver bättre vad det handlar då föräldern är den som introducerar barnet i dagismiljön, säger Birgitta Nilsson.

Den traditionella invänjningen är uppbyggd så att tiden successivt ökas på. Från ett entimmesbesök på förskolan den första dagen till att barnet stannar en heldag i slutet av invänjningsperioden. På vissa förskolor vill man att föräldrarna ska avsätta tre veckor för att skola in barnen. Men på Hattmakarbacken tycker man att den kortare metoden fungerar mycket bättre.

- Ett avsked för barnet är likadant oavsett hur länge föräldern har varit med. Barnet blir tryggare när föräldern är aktiv i stället för att hålla sig i bakgrunden som man som förälder gör under den traditionella invänjningen, säger Birgitta Nilsson.

Mats Lundquist är pappa till Stella, 1,5, och Alfred snart 4 år, som båda går på Hattmakarbacken. Han tycker att den kortare invänjningen är helt överlägsen den traditionella flerveckorsmetoden.

- När jag skolade in mina äldre barn på dagis på 90-talet fick jag bara sitta i bakgrunden. Vid en inskolning satt jag fyra dagar i personalrummet och sydde en docka, berättar han.

Han tycker att det bästa med den nya metoden är att man på ett helt annat sätt får möjlighet att lära känna både personal och de andra barnen. Dessutom får föräldrarna insyn i rutiner och en helt annan förståelse för pedagogernas arbete. Mats Lundquist upplever också att barnen blir tryggare när föräldern är självklar i miljön och att barnet inte blir misstänksamt på samma sätt som det kan bli med den traditionella metoden.

Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik på Göteborgs universitet. Hon vill inte uttala sig om hon tycker att den ena metoden är bättre än den andra. I stället efterfrågar hon en modell där förskolan har en dialog med föräldrarna om hur invänjningen ska läggas upp utifrån familjens behov.

- Alla föräldrar kanske inte har tid att gå en timme om dan i tre veckor. Sen finns det barn som det räcker med tre dagar för och barn som kommer att gråta ytterligare ett par veckor trots att de har haft 14 dagars invänjning. Barn är ju olika, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

På förskolan Hattmakarbacken kan personalen inte tänka sig att byta tillbaka till den gamla metoden. Dock kan de förstå om nyutbildad personal eller nya personalsammansättningar kan tycka att det är obekvämt att ge föräldrarna så mycket insyn i verksamheten.

- Om man inte är tillräckligt trygg i sin yrkesroll kan man kanske tycka att det är jobbigt att släppa in föräldrarna. Men jag tycker att man har allt att vinna, säger Birgitta Nilsson.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Ett tiotal vårdas på sjukhus. Olyckan inträffade i närheten av Alanya.

ebola500
Foto:AP

 Epidemin i en ny fas. Hoppfull tweet av professor Hans Rosling. 43  15 tweets  28 rekommendationer  0 rekommendationer

carmen144
Foto:AP

 Vräkt efter 50 år. Den spanska änkans fall väcker vrede. Nu får hon hjälp av sitt lokala ligalag. 30  4 tweets  26 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 På Mallorca. Föll från en åtta meter hög mur i närheten av katedralen i Palma de Mallorca.

elseu244
Foto:Alamy
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: