Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ny rapport varnar för taktiska kärnvapen från Ryssland

Ryska Iskander-missiler på Röda torget i Moskva 2013.
Ryska Iskander-missiler på Röda torget i Moskva 2013. Foto: Alexander Zemlianitjenko

Ryssland moderniserar sina kärnvapen och hotar med att sätta in dem på slagfältet. Detta är ett allvarligt hot mot Europa eftersom Sverige och andra västländer utgått från att sådana taktiska kärnvapen skulle försvinna.

”Kärnvapen får en ökad säkerhetspolitisk roll i Europa i framtiden. Ryktet om kärnvapnens snara borttynande har visat sig vara överdrivet”. Det slås det fast i en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, som blir offentlig på tisdagen.

– Medan man i Västeuropa rustade ned och ansåg att dessa vapen inte var någon viktig fråga så har Ryssland moderniserat och producerar nya taktiska kärnvapen, säger en av rapportens redaktörer, forskningsledaren Niklas Granholm vid FOI.

Rapporten ”Kärnvapen för slagfältsbruk och europeisk säkerhet” sätter fokus på de kärnvapen som skjuts iväg på kortare avstånd på slagfältet. Det rör sig om exempelvis torpeder, bomber, robotar - så kallade taktiska kärnvapen eller slagfältskärnvapen.

Dessa vapen kan sänka tröskeln för kärnvapenkrig, vilket skulle innebära större risker än under det kalla kriget. Då rådde mellan Sovjet och USA en kärnvapenavskräckning där bägge visste att om kärnvapen sattes in skulle det leda till totalt kärnvapenkrig. Detta kallades ömsesidigt garanterad förstörelse med den passande förkortningen MAD - Mutual Assured Destruction.

Men Rysslands president Putin och andra ryska företrädare har gjort uttalanden där de hotat med att sätta in kärnvapen. Efter annekteringen av Krim 2014 sade Putin att ett motangrepp hade mötts av kärnvapen. Även Danmark har hotats med kärnvapen.

– I Ryssland tycks man vara på väg att intala sig att ett begränsat kärnvapenkrig kan vinnas, säger Niklas Granholm.

En kärnvapenexplosion ger en enorm stötvåg som raserar byggnader, värmestrålning som startar bränder och radioaktiv strålning som dödar och skadar människor. Kärnvapen skapar också en elektromagnetisk puls som slår ut elsystem och elektronik.

Många i Västeuropa ser kärnvapen som förlegade, moraliskt förkastliga och man har sedan 1990-talet utgått att de skulle kunna tas ur bruk. I den andan stödde Sverige i FN 2016 ”The Humanitarian Pledge” om att helt förbjuda kärnvapen.

Även Ryssland minskade efter Sovjetunionens upplösning sina kärnstridsspetsar. Men i takt med den ryska upprustningen har kärnvapnen fått en allt mer framträdande roll. Det rör sig om vapensystem med kort eller medellång räckvidd.

”I Europa är det Ryssland som driver utvecklingen genom att ge en mer framträdande roll åt dessa vapen”, konstaterar rapporten som slår fast:

”Den ryska taktiska kärnvapenarsenalen har moderniserats under en längre tid och flera äldre vapenbärare har ersatts med nya system. Sedan 2012 synes också antalet taktiska stridsspetsar i aktivt bruk ha ökat med 30 procent. Den ryska kärnvapenretoriken har dessutom återkommit”.

Vid övningar de senaste åren har Ryssland avslutat stridshandlingar med konventionella vapen genom att sätta in simulerade kärnvapenattacker. Detta kallas för ”de-eskalering”. Parat med olika uttalanden visar detta ”att taktiska kärnvapen tilldelas en roll på slagfältet i den faktiska ryska kärnvapendoktrinen”, skriver FOI.

Retoriken signalerar att Putin-regeringen kanske kan vara villig att inte bara hota om kärnvapen utan också sätta in dem i en konflikt. Putin har påpekat att Rysslands nya kryssningsrobotar på fartyg kan utrustas med kärnvapen. Ryska marinen kan i dag bekämpa fartyg, ubåtar och flyg med kärnvapen. I Ryssland har nio tunga attackflygregementen utrustats med vardera 18 kärnstridsspetsar.

Den andra supermakten USA har jämfört med kalla kriget minskat sina taktiska kärnvapen i Europa med 90 procent. Kvar finns 180 bomber som fälls från flygplan på sex flygbaser i Europa. Inom Nato finns kärnvapnen kvar som avskräckning, men ses som ”sista utvägen”. FOI sätter till och med frågetecken för om Nato verkligen har politisk och militär beredskap att sätta in kärnvapen. Frankrike har inte längre några taktiska kärnvapen kvar och Storbritannien har aldrig haft sådana.

”Den stora skillnaden utgörs av Rysslands politik: det mer aggressiva beteendet, den tydliga förstärkningen av den militära förmågan och den ökade vikten som kärnvapnen ges”, skriver FOI.

För svensk del påpekar man att Försvarsmakten är koncentrerad till några få baser och att materiel ligger i centrallager. Det var rationellt för fredstid men innebär att dessa anläggningar kan slås ut med kärnvapen vilket skulle göra det nästan omöjligt att verka.

Skyddet av svensk infrastruktur och IT-system som riskerar att störas ut vid kärnvapenangrepp borde också stärkas. Men framför allt så saknas planer för att skydda befolkningen mot ett atomkrig: ”Under perioden av optimism under 1990-talet avvecklades i stort allt i totalförsvaret”, påpekar FOI.

– Detta är en ganska instabil situation som vi inte kan bortse ifrån. Sverige borde öka sin motståndskraft så att man inte löper risken att blir bli ett frestande mål för nukleär utpressning i ett krig eller för kärnvapenangrepp vid en öppen konflikt säger Niklas Granholm.

Läs mer: Civila myndigheter tränas för krig

Fakta. Taktiska kärnvapen

USA: 480 varav 280 bomber som fälls från flygplan och 200 kryssningsrobotar

Ryssland: 1924 varav 730 kärnvapen i flottan, 646 bomber och kryssningsrobotar, 140 i markrobotsysten som Tjotka och Iskander, 340 i luftvärnet och 68 i robotförsvaret av Moskva.

Källa: FOI

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.