Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Ny studie: Rysk spridning av falska nyheter i Sverige ökar

Foto: Henrik Montgomery/TT, Alexander Zemlianitjenko/AP

Rysk desinformation och spridning av falska nyheter i Sverige ökar. Det visar en ny unik studie av Utrikespolitiska institutet.

– Ryssland har på olika sätt intervenerat för att försöka påverka beslutsfattande, i synnerhet i Natofrågan som är central, säger Martin Kragh, Rysslandsexpert och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

I studien, som har publicerats i facktidskriften Journal of Strategic Studies, har forskarna undersökt rysk utrikespolitisk strategi sedan 2014 och efter den rysk-ukrainska militära konflikten.

Syftet är att för första gången empiriskt dokumentera om och hur Ryssland med aktiva åtgärder har försökt påverka Sverige på olika sätt. En högaktuell fråga inte minst i USA där underrättelsetjänsten säger sig ha bevis för att ryska hackare försökte påverka presidentvalet.

– Studien ligger inom ett ämnesområde som många diskuterar nu och vi ville bidra till den diskussionen, säger Martin Kragh.

Med aktiva åtgärder menas bland annat dokument som förfalskningar, desinformation, falska nyheter, militära hot och agenter, alltså metoder som inte är offentlig diplomati där ett land legitimt gör sin röst hörd och försöker få genomslag i andra länder.

– Det är helt normalt att en utrikesminister säger att någon utveckling oroar eller är bra. Men det vi ser som ett problem är att det förekommer illegitima sätt att försöka påverka opinonsbildning eller beslutsfattande i Sverige, säger Kragh.

Forskarna drar slutsatsen att Rysslands utrikespolitik har blivit mer offensiv sedan 2014, och att rysk desinformation och spridning av falska nyheter i Sverige ökar.

Läs mer: De är Putins soldater på nätet

– Det är inte nödvändigtvis politiskt effektivt att till exempel sprida falska dokument, men vi menar att det visar en intention att försöka påverka beslutsfattande och det i sig är skäl för att försöka dokumentera och förstå på vilket sätt det pågår, säger Martin Kragh.

Omfattningen var särskilt stor i samband med att Sveriges riksdag skulle rösta om värdlandsavtalet med Nato. Där blev det tydligt att man från ryskt håll försökte skapa en mer negativ bild av Natofrågan, enligt Martin Kragh.

– Det var uppenbart att de vill ha ett nej för värdlandsavtalet, säger han.

Samtidigt är det inte förvånande. Ryssland vill minimera Natos närvaro i Östersjöregionen. För Ryssland är Östersjön ett strategiskt viktigt område för export och av säkerhetsintresse.

– Vi är inte förvånade: vad Ryssland gör ligger i linje med vad de säger.

Ett annat exempel som tas upp är ett fejktelegram som spreds till medier om att förra utrikesminister Carl Bildt skulle bli premiärminister i Ukraina. Flera svenska tidningar lät Bildt dementera uppgiften. Martin Kragh menar att det i stället borde ha blivit en nyhet om att Ryssland spred desinformation och försökte påverka nyhetsrapporteringen.

Slutsatsen i studien är att alla – politiker, företag, myndigheter, medier och privatpersoner – bör öka sin medvetenhet om att fenomenet pågår, anser Martin Kragh.

Samtidigt är det viktigt att inte fastna i att det bara handlar om Ryssland eller terrorgruppen IS. Det finns andra aktörer som också försöker skaffa sig förhandlingsutrymme eller fördelar med olika påtryckningsmedel, säger han.

– Men det är svårt att skydda sig mot den här sortens yttre påverkan och är en del av de öppna demokratiernas vardag, säger Martin Kragh.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.