Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Ny studie: Segregationen har minskat

Foto: Bertil Ericson / TT

Segregationen mellan svenskfödda och utomeuropeiskt födda har inte ökat utan snarare minskat en aning de senaste decennierna, visar ny forskning. Mätt som graden av ojämn fördelning mellan grupperna var segregationen som störst 1997.

Att det blir allt fler invandrare i förorter som redan tidigare har en hög andel personer utlandsfödda vållar bekymmer bland beslutsfattare, eftersom det anses förstärka segregationen.

Läs också: Rika områden blir rikare – invandrartäta får fler invandrare

Men om man bara fokuserar på de invandrartäta områdena syns inte hur segregationen utvecklas i samtliga bostadsområden i landet. Granskar man helheten visar det sig att segregationen faktiskt har avtagit en aning sedan slutet av 1990-talet.

Foto: – Andelen utomeuropéer har ökat i de delar av Sverige där det finns en koncentration av utomeuropeiskt födda, men det har den också i stadsdelar där det förut nästan inte fanns några utomeuropeiska invandrare alls, säger Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet.

Malmberg deltar i ett forskningsprojekt som undersöker graden av boendesegregation i fem europeiska länder: Sverige, Norge Danmark, Belgien och Nederländerna. Den svenska delen av studien kommer att publiceras i slutet av februari.

Det vanligaste måttet på boendesegregation är ett ojämnhetsindex, dissimilarity index, som återspeglar hur stor andel människor från en viss grupp som skulle behöva flytta från sitt område till ett annat för att fördelningen skulle bli jämn. Talet 1 i indexet representerar fullständig segregation och talet 0 fullständig integration.

För utomeuropeiskt födda var det här ojämnhetsindexet som högst i Sverige 1997 med 0,50. År 2012 hade det gått ner till 0,47. Förklaringen är ökningen i de områden där utomeuropeiska invandrare tidigare var sällsynta.

– Det är olika saker som händer samtidigt. Tittar man från de svenskföddas horisont har kontakten med icke-europeiska invandrare ökat. Det tror jag nästan alla märker. Vi bor i ett mer blandat samhälle.

– Men eftersom hela gruppen utomeuropeiskt födda ökar får man vissa områden där de koncentreras. I stadsdelarna med de största andelarna har kontakten med svenskfödda minskat. De har också mer kontakt med utomeuropéer, säger Bo Malmberg.

Vissa tycker det är väldigt viktigt att komma till mer blandade miljöer, medan andra tycker att de finner sig väl till rätta där de har landsmän.

 

Det pågår alltså ett slags genomströmning, där de invandrartäta förorterna hela tiden får ett tillskott, samtidigt som människor som bott där länge flyttar vidare till andra områden. Att bo i invandrartäta områden är förknippat med en tidig fas i migrationen.

– Vi generaliserar ofta, men det är med de utomeuropeiskt födda precis som med alla andra grupper: det finns en stor variation. Vissa tycker det är väldigt viktigt att komma till mer blandade miljöer, medan andra tycker att de finner sig väl till rätta där de har landsmän.

Läs mer: Ny rapport: Risk för ökad etnisk segregation

Bo Malmberg framhåller att han tycker det är olyckligt att det blivit så hög koncentration av vissa etniska grupper i vissa områden. Han anser att en större blandning bör premieras och välkomnar exempelvis att alla kommuner snart ska tvingas ta emot nyanlända.

– Segregation är ett problem även om den inte ökar, konstaterar han.

Liknande studier i USA, Storbritannien och Nederländerna visar samma utveckling mot mindre segregation som i Sverige, i många fall med tydligare tendenser.

I USA har uppmärksamheten under lång tid riktats mot segregation mellan svarta och vita. I 45 av 52 amerikanska städer med en stor andel svart befolkning har ojämnhetsindexet gått ner sedan 2000. Städer i södra USA är mindre segregerade än städer i norr.

Bo Malmberg och hans kolleger har tidigare gjort en undersökning ihop med forskare i Los Angeles, en stad som traditionellt haft områden som varit väldigt etniskt vita (en definition som i USA inte inkluderar personer med latinamerikansk bakgrund). De områdena minskar nu dramatiskt.

För 15 år sedan bodde 30 procent av de vita i sådana områden. För fem år sedan var det 20 procent. Samtidigt bor betydligt färre av de svarta i utpräglat svarta områden i dag än tidigare, berättar Malmberg.

Däremot ökar fortfarande andelen med latinamerikansk bakgrund i de områden som har en utpräglad hispanics-profil. Den gruppen hör till de som kommit till USA sent. Det visar att det hör de tidiga migrationsfaserna till att bo i etniskt koncentrerade områden.

– Det som är roligt med den amerikanska utvecklingen, inte minst på ett ställe som Los Angeles, är att det kan vara på väg att bli så att hudfärg blir allt mindre viktigt, säger Bo Malmberg.

Foto i text: Stockholms universitet

Foto:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.