Av de personer som börjar på svenska för invandrare, SFI, går bara en tredjedel ut med slutbetyg motsvarande år 6-7 i den svenska grundskolan tre år senare.
Det visar Skolverkets nya utvärdering av kursplanen för SFI. Tidigare läste alla SFI-studerande samma kurs. De som klarade slutnivån fick ett SFI-betyg.
År 2003 ändrades kursplanen. Undervisningen delades upp i tre studievägar med olika svårighetsgrad. Syftet var att placera eleverna i grupper efter deras studiebakgrund.
Eleverna får betyg efter varje avslutad kurs A till D. D-nivån motsvarar det gamla SFI-betyget.
Men det är fortfarande bara en tredjedel (35,02 procent) av alla de 12.500 elever som började år 2003 som nådde D-nivån år 2005 i jämförelse med elever som studerade enligt den tidigare kursplanen (35,96 procent) fram till höstterminen 2001.
Och av de 1.800 elever, med minst studiebakgrund, som började på A-kursen år 2003 nådde bara 8 procent D-kursbetyget tre år senare.
- Det är otillfredsställande att nivån inte blivit högre totalt sett, men i dag får många åtminstone något betyg, säger utredaren Eva Wirén på Skolverket.
Varför når så få elever D-nivån? Eva Wirén nämner flera tänkbara förklaringar:
* Utbildningsanordnarna kan ha misslyckats med att stödja dem med lägst utbildning.
* Kommunerna kan ha tolkat kursplanen bokstavligt. Går eleven in på den första studienivån "så är det den man går". Eleverna kanske inte heller kräver att få fortsätta på en högre nivå.
* Elevernas egna studieambitioner eller oförutsedda händelser, som sjukdom, barnafödande eller arbete.
Men rapporten visar också att anordnarna har dålig kontroll på varför eleverna hoppat av. I mer än hälften, 50-60 procent, av fallen är orsaken till avhoppen okänd och sämst kontroll har man på elever på C-kurser (över 60 procent).
Fördelen med det nya uppdelade kurssystemet är att de som får ett kursbetyg lättare kan fortsätta vidare vid ett senare tillfälle och de vet var i sin utbildning de slutat.