Och konfessionella skolor har granskats flitigt av både Skolverket och Skolinspektionen, i synnerhet efter uppmärksamhet i medier om muslimska friskolor för några år sedan.
Men Claes-Göran Aggebo på Skolinspektionen säger att man på senare år riktat ganska lite kritik mot konfessionella skolor.
I lagrådsremissen till den nya skollagen slår regeringen fast att utbildningen i de offentligt drivna skolorna ska vara icke-konfessionell. Undervisningen i fristående skolor eller förskolor ska också vara icke-konfessionell. Däremot får utbildningen i friskolor med konfessionell inriktning i övrigt innehålla konfessionell verksamhet.
Det ger de fristående skolorna möjlighet att anordna andakter, bönestunder eller exempelvis konfirmationsundervisning utanför lektionstid. Det ska dock vara helt frivilligt för eleven att delta eller avstå.
Men vad innebär förändringen för kommunala skolor?
– Lagstiftningen blir tydligare. Konfessionella inslag får inte förekomma alls i kommunala skolor. I dag står det bara om undervisningen i läroplanen. Nu slår man fast att det gäller hela skoldagen. På kommunala skolor kommer man inte att kunna bedriva konfirmationsläsning, medan det går i de fristående skolorna, säger Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen.
Finns det konfirmationsundervisning i kommunala skolor i dag?
– Ja det har vi sett exempel på i vår tillsyn i dag och vi har kritiserat det.
Skillnaden ligger alltså i ordvalet i lagrådsremissen där det vidare ordet utbildning omfattar hela skolverksamheten som i matsalen eller under rasterna på skolgården. Men det innefattar också om skolan åker på lägerskolor, utflykter, studiebesök eller studieresor, enligt regeringens förslag.
Kritikerna menar att det finns en risk att man ”stryper debatten” om religion i de kommunala skolorna och att religiösa elever kan känna sig bortmotade.
– Jag tror att om man snörper åt kommunala skolor så kan det bli så att fler elever söker till de konfessionella skolorna, säger Joakim Lundqvist, ordförande i Ny generation, en organisation för kristna ungdomar med närmare 12 .000 medlemmar på främst kommunala skolor runt om i Sverige.
Bo Nyberg, rektor på den konfessionellt kristna friskolan Källskolan i Upplands-Bro, tror att de kommunala skolorna riskerar att bli mer stöpta i en form medan konfessionella skolor blir mer pluralistiska.
– Jag tror inte att det gynnar eleverna. Ideologier ska brytas i sunt samspel. Är man trygg så vågar man lyfta andras frågor. Annars finns det en risk att man tycker att det avvikande är farligt.
På ytterdörren till Källskolan står ”den gyllene regeln” med spretiga barnbokstäver i ett hjärta: ”Allt vad ni vill att människor ska göra mot er ska ni göra mot dem.” Citatet är hämtat från Lukasevangeliet. Annars ser det ut som i vilken skola som helst.
– Vi jobbar ju med en skola, inte en kyrka. Jag har varit lärare i kommunala skolor längre än jag har arbetat som rektor på den här skolan och är väl medveten om skillnaden, säger Bo Nyberg.
Han var en av grundarna till skolan som startades 1991 av den ideella föreningen Kristen skola i Upplands-Bro. I skolan går i dag 105 elever från förskoleklass till nian uppdelade på två olika skolbyggnader. Det är en liten skola och i styrelsen sitter föräldrar med.
Majoriteten av de anställda har en kristen grundsyn och tro men tillhör olika kyrkor. I lärarnas fikarum sitter en liten gammeldags jesustavla och en fotostatkopia av bönen Fader vår.
– Den har jag köpt på en loppis och satt upp den. Men symboler på väggarna är inte viktiga. För mig kommer tron inifrån, förklarar läraren Gunilla Nyberg, som är gift med rektorn och undervisar de yngre barnen upp till årskurs 4.
De äldre barnen har kristen etik på schemat från årskurs 4, och man har en samling på måndagar som avslutas med en bön för dem som vill. När jag frågar de yngre barnen så förklarar de att barn som vill kan be eller ta en tyst minut under skoldagen. Och eleverna Cassandra Sundqvist och Theodor Kranz som inte är troende har inget emot att stämma upp i en tacksång för maten som utgår från Bamsesången, men där Jesus finns med på ett hörn i texten.
Mattias Kranz valde att flytta sjuårige sonen Valdemar till Källskolan trots att familjen inte är religiös. Han tyckte att den kommunala skolan inte stimulerade barnens lärande tillräckligt. Han och hustrun är mycket nöjda och skjutsar även sexårige sonen Theodor de två milen från hemmet varje dag.
Victoria Sundqvist har också valt Källskolan till sin sjuåriga dotter Cassandra.
– Jag var nog ganska fördomsfull först men är inte rädd för att säga vad jag tycker. Jag är ju inte troende utan snarare åt andra hållet. Jag hade hört många rykten och undrade om det var halleluja hela tiden. Men det här är det bästa val jag någonsin gjort för mitt barn, säger hon.
lenita.jallhage@dn.se