Den första september hade Banverket och entreprenören Skanska Vinci kallat till presskonferens för att visa upp den gigantiska tunnelborrmaskinen innan den försvann in i berget.
Den var en bit inne redan eftersom den monterats inne i ett stort bergrum en bit in i åsen. Men det var sista chansen att se det stora borrhuvudet. För när maskinen väl börjat röra sig framåt kan den aldrig backa igen. Nästa gång man kan se borrhuvudet som mäter 10,6 meter i diameter, är om två år då den förhoppningsvis ska komma ut på andra sidan åsen.
Christer Möller, Banverkets platschef, var fylld av tillförsikt den där dagen för fyra månader sedan. Nu låter han mer dämpad:
- Vi kom direkt in i en krosszon, som i och för sig inte borde vara något problem om vi kunnat använda maskinens alla finesser. Problemet var att vi stod där vi stod, vi kunde inte stänga maskinen och sätta tryck på fronten eftersom halva maskinen stod ute i bergrummet.
En av maskinens finesser är att den kan arbeta under stort vattentryck och ändå hålla tätt. Men då måste den ha en bit betongklädd tunnel bakom sig så den har en skarp och hård kant att sluta tätt till.
- Vi kände till krosszonen med löst berg och högt vattentryck. Men vi gjorde bedömningen att vi skulle kunna gå igenom den, med de förutsättningar som fanns. Men det gick inte så bra, nej.
- Nu står borrhuvudet fem meter in i berget och fem meter sticker ut, suckar Christer Möller. Sätter man då tryck på fronten kommer det bara att spruta vatten rakt ut i montagehallen.
Nu förstärker man de första fem till tio meterna i det lösa berget. Man har borrat 20 hål som först ska fyllas med åtta ton Carbopur, en typ av polyuretan. Enligt Banverket har medlet genomgått "godkännadeprocesserna" för kemikalier. Sedan ska man förstärka ytterligare med betong och stålbalkar.
- Vi vet ännu inte hur bra det kommer att gå, men det finns inget som tyder på att det inte skulle gå bra.
Än så länge tror inte Banverket att problemen med den nya borren ska påverka den totala tidsplanen. Man beräknar, som tidigare, att tunneln ska vara klar 2012.
Tunnelborrmaskinen är ett helt tåg. Den är 250 meter lång och kostade 500 miljoner kronor.
- Vi trodde att vi skulle varit uppe i full produktion i dag. Men det är vi ju inte riktigt, säger Möller.
Full produktion är tolv meter tunnel om dagen. Teoretiskt skulle man alltså ha borrat sig fram 1.440 meter under dessa fyra månader. Inte sju.
- Att vi skulle få problem i starten, det tror jag alla visste. Att inkörningstiden kan var besvärlig. Men att just detta skulle inträffa var en besvikelse, säger Christer Möller dämpat.
Förutom den trilskande borren, eller snarare åsen, har Christer Möller just delgivits misstanke om miljöbrott. Det handlar om utsläppet av bentonitlera i Lyabäcken sommaren 2003.