Hushållen riskerar att få betala mellan 2.500 och 3.700 kronor för FRA-lagen samt en rad andra nya lagar som drabbar teleoperatörerna. För branschen kostar det 11-16,5 miljarder kronor, enligt en rapport från IT&Telekomföretagen. Dessutom tillkommer årliga kostnader på flera hundra miljoner kronor.
För teleoperatörerna var FRA-lagen bara början i en serie politiska beslut som kommer att innebära nya höga kostnader. Enligt en ännu inte publicerad rapport från branschorganisationen kommer konsumenterna att få känna på ordentliga prishöjningar när de planerade lagarna och förordningarna införs.
IT&Telekomföretagen har tagit ställning mot FRA-lagen, såväl av kostnadsskäl som för att lagen anses impopulär bland kunderna. För tele- och bredbandsoperatörerna kommer den att kosta mellan 100 och 300 miljoner kronor i investeringar, i och med att de måste lämna kopior på all tele- och datatrafik över gränsen till staten. Exakt hur mycket beror på vilka krav staten kommer att ställa, de är inte beslutade än.
Dessutom kommer den årliga driften att kosta 20-40 miljoner kronor extra.
Snart kommer också nästa lagförslag som innebär nya kostnader för teleoperatörerna. Det syftar till att polisen ska kunna få ut uppgifter om till exempel vem som ringt vilket nummer eller skickat ett mejl vid en viss tidpunkt.
I grunden finns ett EU-direktiv som säger att teleoperatörerna måste lagra trafikdata i minst sex månader. En svensk statlig utredning har velat gå längre och begär att uppgifterna ska lagras ett år och dessutom kunna lämnas ut när som helst på dygnet.
Kostnaden blir 760 miljoner till 1,1 miljard, beroende på vilket förslag som väljs. Dessutom tillkommer årliga driftskostnader på mellan 133 och 364 miljoner, enligt branschorganisationen.
- Det är som om staten skulle begära att Volvo skulle stå för alla polisbilar. De är ju också medel i brottsbekämpningen, precis som trafikdata från teleoperatörerna. Men det har alltid varit självklart att staten ska betala för polisbilarna, säger Ann-Marie Fransson som är förbundsdirektör på IT&Telekomföretagen.
Branschen kommer att få ytterligare utgifter om ett EU-direktiv, som Post- och telestyrelsen vill införa i lagstiftningen våren 2009, blir verklighet. Det garanterar alla - också de i glesbygden - bredband och beräknas leda till avgifter för teleoperatörerna på 7,3-9,9 miljarder kronor.
Det finns också ett förslag om att auktionera ut frekvensområden. Det väntas leda till kostnader på ytterligare 3-5 miljarder kronor. Detta förslag har dock branschorganisationen i huvudsak stött i sitt remissvar, då utan att kritisera kostnaderna.
IT&Telekomföretagen bedriver nu lobbying mot regering och riksdag för att lätta den ekonomiska bördan. Det dyraste scenariet innebär kostnader på dryga 16 miljarder vilket ganska exakt motsvarar 2007 års vinster i branschen.
- Syftet med förslagen är vällovliga. Men det är inte rimligt att kostnaden vältras över på oss. Vår bransch är ganska ny och inte så etablerad som annan infrastruktur. Men den elektroniska infrastrukturen är oerhört viktig för tillväxten och framtiden, säger Ann-Marie Fransson.