Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Nya katastrofsiffror för niornas betyg

Andelen elever i nionde klass som saknar behörighet till gymnasiet slår nya bottenrekord. Det visar nya siffror från Skolverket som SVT tagit del av. 13,1 procent fick icke godkänt i kärnämnen i våras.

– Det en utveckling som vi har sett under en lång tid och det är oerhört sorgligt. Det här är vad Sverige en gång var världsledande på: små skillnader mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna och det är ordet för likvärdighet, säger Eva–Lis Siren, ordförande i Lärarförbundet till DN.

SVT har gått igenom Skolverkets preliminära statistik över vårens betyg bland Sveriges niondeklassare. Sedan Alliansen tog över regeringsmakten 2006 har andelen elever som inte klarade gymnasiebehörighet stigit från 10,5 procent till drygt 12 procent 2010, och nu rekordsiffran 13,1 procent.

Granskningen visar också att skillnaderna mellan skolorna blir allt större. Något som Skolverket ser som alarmerande eftersom det betyder att barn som hamnar i fel skola riskerar att få sina livschanser förstörda, skriver SVT. Enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har skillnaderna till och med fördubblats bara på några år.

Statistiken avslöjar också att skolresultaten påverkas av vilken familjebakgrund man har. Barn till högutbildade har alltid klarat sig bättre, men nu har skillnaderna ökat ännu mer.

Bland barn till akademiker är det 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Hos föräldrarna med gymnasieutbildning är andelen 15 procent, och bland barn till lågutbildade är siffran 42 procent. Sedan 2005 har den siffran enligt statistiken ökat med 25 procent, enligt SVT.

– Alla skall få utvecklas till sin fulla potential. Det är ett av skälen till att vi har en obligatorisk grundskola, Utbildningsnivå skall inte gå i arv, Varje generation barn skall få utvecklas till sin fulla potential, säger Anna Ekström till SVT.

Även elevernas etniska bakgrund spelar roll, men har mindre betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå och gäller främst nyanlända.

I gruppen med svensk bakgrund är det 9 procent som slås ut och det genomsnittliga meritvärdet (summan av betygen omräknat i siffror) ligger på 209.

I hela gruppen invandrare är samma siffra 26 procent, och meritvärdet 193. Skillnaden inom gruppen invandrare är dock stor. De nyanlända barnens meritvärden är låga – 162 poäng, och andelen som inte klarar behörighet är nästan 50 procent. Medan i invandrarfamiljer där barnen har varit i Sverige längre än 8-9 år klarar sig lika bra som barn med svensk bakgrund, till och med bättre.

Vad gäller könsbalansen har flickor fortsatt bättre resultat än pojkar, men det syns en liten förbättring bland pojkarna.

Enligt Lärarförbundet är den allt större klyftan mellan skolornas resultat en negativ effekt av det fria skolvalet. Men hon påpekar att det inte handlar om att vara för eller emot reformen, utan om att styra resurserna bättre.

– Man måste rikta resurserna där behoven är som störst och det har Skolverket larmat om år efter år. Varje elev har enligt skollagen rätt till särskilt stöd och att kompenseras för sämre socioekonomiska förutsättningar, men det har i stor utsträckning bara varit en rätt på papperet. Om man inte riktar stödet mer medvetet lämnas elever i sticket vilket statistiken visar, säger hon.

Exempel på stöd kan vara att elever med invandrarbakgrund ges undervisning på modersmål. Det skulle enligt Siren ge såväl elever med föräldrar som har låg utbildningsnivå och nyanlända elever en bättre möjlighet att klara skolan.

Går det att vända den negativa trenden?

– Ja, vi vet att det går att göra på 6-7 år med rätt insatser. Det handlar om tre saker: starkare resursstyrning, särskilt stöd som måste vara en verklig rätt och att mota de negativa effekterna av det fria skolvalet. Det måste också bli attraktivt att arbeta där utmaningarna är som störst och därför välkomnar vi karriärtjänster på de skolorna, säger Eva–Lis Siren, och tillägger:

– Man vänder inte skolans utveckling med ha flest politiska förslag.

Meritvärde

Meritvärdet är summan av de 16 eller 17 bästa betygen från högstadiet, där betygen räknas om till siffror. Som behörig ligger meritvärdet mellan 80 och 340.

För gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och minst fem andra ämnen från grundskolan. Till högskoleförberedande program krävs utöver kärnämnen även godkända betyg i minst nio andra ämnen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.