Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Nya krav: Alla boenden ska ha internet

Ahmmad Soleman, här med sonen Mohammad i knät, tappade sin telefon i havet under flykten från Syrien. Nu delar familjen på hans frus telefon, och de använder den bland annat till att lära sig svenska och hålla kontakt med familjen.
Ahmmad Soleman, här med sonen Mohammad i knät, tappade sin telefon i havet under flykten från Syrien. Nu delar familjen på hans frus telefon, och de använder den bland annat till att lära sig svenska och hålla kontakt med familjen. Foto: Paul Hansen

Boendesituationen är akut och flyktingar kommer att tvingas bo i tältläger. Samtidigt pågår satsningar på att göra situationen drägligare för de som väntar på asylbesked. Migrationsverkets målsättning är att alla flyktingar ska ha tillgång till internet innan 2017.

Varningen kommer från både regeringen och Migrationsverket: Sverige klarar inte längre av att ordna boendeplatser åt de många flyktingar som kommer hit. Under hösten har det slagits flera nya flyktingrekord. Tiotusen asylsökande på en vecka. Över tvåtusen asylsökande på en dag.

Migrationsverkets högsta prioritet är därför att ordna tak över huvudet åt de som kommer. Flyktingarnas väntan på ett asylbesked kan bli lång, Migrationsverkets handläggningstider närmar sig nu två år.

Därför satsar myndigheten miljontals kronor på att göra väntetiden så meningsfull som möjligt.

Som ett led i det planerar man bland annat att i framtiden ställa krav på fri internetuppkoppling i gemensamma utrymmen på alla asylboenden som man upphandlar. Det uppger Christer Zettergren, särskild rådgivare åt myndighetens generaldirektör och ansvarig för satsningen.

– I den akuta situation som råder nu ser vi att vi inte kan vara hårda med det kravet. Därför har vi inte satt någon gräns för när det ska införas, men 2017 ska de asylsökande ha självhushåll och innan dess borde de även ha tillgång till internet, säger han.

Satsningen är en del i ett bredare projekt som även innefattar praktik och språkstudier. Kostnaderna för hela projektet beräknas bli runt 250  miljoner kronor per år 2016–2019, internetsatsningen är bara en liten del av det.

Tanken är även att det ska finnas it-lösningar för svenskstudier och samhällsinformation från Migrationsverket.

– Det här bidrar till att de asylsökande får tillbaka makten över sina egna liv. De kan själva bestämma när de ska ta del av information, när de behöver det, i stället för när vi bestämmer det.

Är inte gratis internetuppkoppling en onödig lyx för någon som flytt krig?

– Nej, det tycker jag inte. Telefonen har varit lika viktig som gummibåten under deras resa. Det är inte en lyx utan ett verktyg och en möjlighet att kunna höra av sig och säga att man klarat sig.

Kravet på internetuppkoppling fanns med i en upphandling tidigare i år, men Migrationsverket tvingades att backa från det på grund av det hårda trycket efter boplatser.

– För varje nytt krav som vi ställer desto svårare får vi att hitta nya boenden. Det är inte den vägen vi kan ta just nu, säger Migrationsverkets Willis Åberg som ansvarar för upphandling av boenden.

På flera boenden finns det redan utbyggt internet medan andra saknar det helt. Willis Åberg säger att standarden sjunkit i takt med att behovet av nya boplatser ökat.

För drygt ett år sedan stängde ett hotell i Farsta och gjordes om till ett av Stockholms största asylboenden. I dag bor drygt 650 människor i lokalerna.

Inledningsvis fanns det inte internet utan de asylsökande – med ett ekonomiskt stöd på 19 till 24 kronor om dagen – fick förlita sig på sina egna mobilabonnemang. Efter påtryckningar från de boende har man sedan augusti öppna nätverk i  vissa gemensamma utrymmen.

– För mig är det viktigt att hålla kontakt med vår släkt som är kvar i  Irak. Min dotter behöver vård så vi använder det också för att kontakta sjukhus här i Sverige, säger Wael Salman som bor på asylboendet.

Han och hans familj flydde Irak på grund av politisk förföljelse och dotterns vårdbehov. De har väntat i över ett år på besked från Migrationsverket.

– Att vara uppkopplad hjälper tiden att gå. Jag är läkare, om jag inte får läsa och hålla mig informerad känner jag mig vilse, säger Wael Salman.

Det är på många sätt en dum fråga att ställa någon människa, flykting eller inte: Varför är internet så viktigt? Men syriska Malak al-Ali och hennes man Ahmmad Soleman besvarar den tålmodigt.

På mobilen visar hon upp ett nedladdat program med svenska och arabiska glosor.

– Jag lär mig svenska och håller kontakt med familjen. När vi flydde förlorade jag min mobil i havet, så vi får dela på min mans telefon, säger Malak al-Ali.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.