Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Nya krav: Alla flyktingboenden ska ha internet

Ahmmad Soleman, här med sonen Mohammad i knät, tappade sin telefon i havet under flykten från Syrien. Nu delar familjen på hans frus telefon, och de använder den bland annat till att lära sig svenska och hålla kontakt med familjen.
Ahmmad Soleman, här med sonen Mohammad i knät, tappade sin telefon i havet under flykten från Syrien. Nu delar familjen på hans frus telefon, och de använder den bland annat till att lära sig svenska och hålla kontakt med familjen. Foto: Paul Hansen

Boendesituationen är akut och flyktingar kommer att tvingas bo i tältläger. Samtidigt pågår satsningar på att göra situationen drägligare för de som väntar på asylbesked. Migrationsverkets målsättning är att alla flyktingar ska ha tillgång till internet innan 2017.

Varningen kommer från både regeringen och Migrationsverket: Sverige klarar inte längre av att ordna boendeplatser åt de många flyktingar som kommer hit. Under hösten har det slagits flera nya flyktingrekord. Tiotusen asylsökande på en vecka. Över tvåtusen asylsökande på en dag.

Migrationsverkets högsta prioritet är därför att ordna tak över huvudet åt de som kommer. Flyktingarnas väntan på ett asylbesked kan bli lång, Migrationsverkets handläggningstider närmar sig nu två år.

Därför satsar myndigheten miljontals kronor på att göra väntetiden så meningsfull som möjligt.

Som ett led i det planerar man bland annat att i framtiden ställa krav på fri internetuppkoppling i gemensamma utrymmen på alla asylboenden som man upphandlar. Det uppger Christer Zettergren, särskild rådgivare åt myndighetens generaldirektör och ansvarig för satsningen.

– I den akuta situation som råder nu ser vi att vi inte kan vara hårda med det kravet. Därför har vi inte satt någon gräns för när det ska införas, men 2017 ska de asylsökande ha självhushåll och innan dess borde de även ha tillgång till internet, säger han.

Telefonen har varit lika viktig som gummibåten under deras resa. Det är inte en lyx utan ett verktyg och en möjlighet att kunna höra av sig och säga att man klarat sig.

Satsningen är en del i ett bredare projekt som även innefattar praktik och språkstudier. Kostnaderna för hela projektet beräknas bli runt 250  miljoner kronor per år 2016–2019, internetsatsningen är bara en liten del av det.

Tanken är även att det ska finnas it-lösningar för svenskstudier och samhällsinformation från Migrationsverket.

– Det här bidrar till att de asylsökande får tillbaka makten över sina egna liv. De kan själva bestämma när de ska ta del av information, när de behöver det, i stället för när vi bestämmer det.

Är inte gratis internetuppkoppling en onödig lyx för någon som flytt krig?

– Nej, det tycker jag inte. Telefonen har varit lika viktig som gummibåten under deras resa. Det är inte en lyx utan ett verktyg och en möjlighet att kunna höra av sig och säga att man klarat sig.

Kravet på internetuppkoppling fanns med i en upphandling tidigare i år, men Migrationsverket tvingades att backa från det på grund av det hårda trycket efter boplatser.

– För varje nytt krav som vi ställer desto svårare får vi att hitta nya boenden. Det är inte den vägen vi kan ta just nu, säger Migrationsverkets Willis Åberg som ansvarar för upphandling av boenden.

På flera boenden finns det redan utbyggt internet medan andra saknar det helt. Willis Åberg säger att standarden sjunkit i takt med att behovet av nya boplatser ökat.

För drygt ett år sedan stängde ett hotell i Farsta och gjordes om till ett av Stockholms största asylboenden. I dag bor drygt 650 människor i lokalerna.

Inledningsvis fanns det inte internet utan de asylsökande – med ett ekonomiskt stöd på 19 till 24 kronor om dagen – fick förlita sig på sina egna mobilabonnemang. Efter påtryckningar från de boende har man sedan augusti öppna nätverk i  vissa gemensamma utrymmen.

– För mig är det viktigt att hålla kontakt med vår släkt som är kvar i  Irak. Min dotter behöver vård så vi använder det också för att kontakta sjukhus här i Sverige, säger Wael Salman som bor på asylboendet.

Han och hans familj flydde Irak på grund av politisk förföljelse och dotterns vårdbehov. De har väntat i över ett år på besked från Migrationsverket.

– Att vara uppkopplad hjälper tiden att gå. Jag är läkare, om jag inte får läsa och hålla mig informerad känner jag mig vilse, säger Wael Salman.

Det är på många sätt en dum fråga att ställa någon människa, flykting eller inte: Varför är internet så viktigt? Men syriska Malak al-Ali och hennes man Ahmmad Soleman besvarar den tålmodigt.

På mobilen visar hon upp ett nedladdat program med svenska och arabiska glosor.

– Jag lär mig svenska och håller kontakt med familjen. När vi flydde förlorade jag min mobil i havet, så vi får dela på min mans telefon, säger Malak al-Ali.

 

Foto: TTLäkarstudenter klädda i vita läkarrockar höll på fredagen en manifestation för papperslösa utanför riksdagen. Studenterna Jonas Zineldin och Martin Gerdin samtalar med Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren. Foto: TT

Kommentar. Det är länge sedan internet var en lyxvara

De som dömer ut wifi på asylboenden som lyx avslöjar bara att de missat årtionden av utveckling.

 På Stockholms central hjälper frivilliga nyanlända flyktingar. De har stått där hela hösten. Förutom tolkhjälp och råd om det nya landet lämnas där mat och vatten till behövande. Mat, vatten och ett trådlöst nätverk. ”Refugee-wifi” står det på en uppklistrad lapp. Lösenord: ”welcometosweden”.

Det är en självklar prioritetsordning. I en krissituation är möjligheten att kommunicera inget att ta lätt på.

Alla som själva har varit nära en kris borde kunna relatera till det. Efter ett upplopp, en jordbävning, en orkan eller vad som än rycker upp ens vanliga livsbetingelser så har alla samma tanke efter att den mest akuta faran är undanröjd: Ring hem, berätta att jag är okej. En Facebookstatus, ett sms eller ett samtal på Skype eller Viber. Därefter: Söka information om möjliga resvägar, om katastrofens omfattning och vad ens nästa drag bör vara.

Ändå gror en föraktfull syn på nätets roll för människor på flykt. På hatsajter och i kommentarsfält talas det om lyxmigranter. Ordet flykting sätts inom citationstecken. Vad ska man med wifi till om man är nyankommen flykting från kriget? frågar någon. ”Inte fan plockar man på sig sin laptop om man ska ’fly’”.

Det är dock precis vad många gör. Sajten Kit har under taggen #minsmartphone låtit flyende berätta om mobilens betydelse. Computer Sweden har träffat Mohammad al Balout som berättar om hur han fick med sig datorn från Syrien, invirad i plast för att klara färden över havet. Att anlända med den betyder möjlighet till jobb och en bättre start i det nya landet.

Många har blivit separerade, en son kan ha hamnat i  Tyskland, en mamma i  Stockholm. Då blir internet en humanitär faktor.

Ändå, att bara lyfta frågan om fungerande internetanslutningar på asyl- och transitboenden väcker samma enögda föraktfullhet som bilden på överlyckliga flyktingar som tar en triumfens selfie när har nått land på andra sidan Medelhavet: Se, de är redan rika men ute efter lyxen i ett trådlöst nätverk, hette det då.

Att se internet som lyx år 2015 säger mest om den som fäller uttalandet. Förutom det befängda i  att man skulle vara skyddad från krig för att man har råd med en mobil så blottar det en hopplöst efterbliven syn på vad internet är i  dag. Man måste ha missat tio, femton – nästan tjugo – år av utveckling för att se trådlösa nät, smarta mobiler och datorer bara som redskap för förströelse och nöje.

Jag ringer upp Tina Morad. Hon är en av de frivilliga som hjälper vid centralstationen i Stockholm. Där ser hon vad det betyder att kunna skicka ett snabbt meddelande hem.

– På vägen sker många dödsfall. Det är viktigt att de ska kunna säga att de lever och har kommit fram. Många har blivit separerade, en son kan ha hamnat i Tyskland, en mamma i Stockholm. Då blir internet en humanitär faktor, säger hon och fortsätter:

– Dessutom hjälper det för att stoppa ryktesspridningen till hemlandet. Vid minsta tecken på att ett paradis väntar i ett visst land så strömmar folk hit. Wifi är ett verktyg för att vi ska kunna ge korrekt information, men också så att de kan ge information till hemlandet.

Sveriges flyktingmottagande är minst sagt ansträngt. Migrationsverket har fullt upp att ordna tak över huvudet åt de som kommer. Men bortom det akuta finns inget konstigt i att ha trådlösa nätverk högt på prioritetslistan.

Mer läsning. Flyktingkrisen
  • UNHCR: 2015 värsta flyktingåret. 2015 ser ut att bli det värsta flyktingåret i modern tid. En av 122 människor på jorden har tvingats lämna sitt hem. Det visar siffror från FN:s flyktingorgan UNHCR.
  • Barn riskerar få nej på asylansökningar. En ensamkommande 15-åring från Afghanistan beviljades asyl i Sverige av Migrationsdomstolen. Nu har Migrationsverket överklagat beslutet. Risken finns att många fler ensamkommande barn får nej på sina asylansökningar.
  • Rekordmånga flyktingar på Medelhavet. Rekordmånga människor – över 218 000 – tog sig över Medelhavet till Europa under oktober månad, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.
  • Fler asylsökande än vad Migrationsverket väntat. Trots att färre nu söker asyl kan antalet för hela året bli större än vad Migrationsverkets huvudprognos tidigare har sagt. 
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.