Sjukvården kan spara 45 miljoner om året genom att använda billiga diabetesläkemedel i stället för dyra. Men vården måste å andra sidan satsa pengar på annat, exempelvis fotkontroller och ordentligt utbildad personal.
Socialstyrelsen presenterar nu nya riktlinjer för diabetesvården. De innehåller 185 rekommendationer som landstingen bör uppfylla om vården ska kunna kallas god och effektiv. Den mest omtvistade frågan — vilken mat som är bäst för diabetiker — berörs dock inte eftersom Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) håller på med en vetenskaplig översyn av saken. Den väntas vara klar under våren, och ska främst besvara vilken mängd kolhydrater som är lämplig.
Socialstyrelsen lägger stor vikt vid att diabetiker måste få hjälp med att leva ett sunt liv, utan rökning, stillasittande och dålig kost. Utbildning i grupp har visat sig ge god effekt på patienternas förmåga att hålla blodsockervärdet i schack, åtminstone så länge som den leds av personer med rätt utbildning.
När läkemedel krävs vid typ 2-diabetes är det i första hand de gamla, beprövade och billiga preparaten som gäller. Dyra, nyare läkemedel bör användas först som tredjehandsalternativ, när varken billiga mediciner och/eller insulin hjälper. Om detta genomförs konsekvent i alla landsting kan samhället frigöra 45 miljoner kronor om året som kan användas till annat, bedömer Socialstyrelsen.
På lång sikt kan diabetes leda till allvarliga fotproblem med svårläkta sår och infektioner samt felställda fötter. Regelbundna kontroller med enkla undersökningar av exempelvis blodkärlens funktion är därför viktiga, enligt riktlinjerna.
Patienter med typ 1-diabetes bör erbjudas undersökningar av ögonbottnarna varje år, och