Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Nya riktlinjer kan få fler barn att gå under jorden

Abbas Hosseini, 17 år, har redan fått ett utvisningsbeslut trots att han i lagens mening fortfarande är ett barn.
Abbas Hosseini, 17 år, har redan fått ett utvisningsbeslut trots att han i lagens mening fortfarande är ett barn. Foto: Julia Mård

Nya riktlinjer hos Migrationsverket gör att fler ensamkommande barn riskerar utvisning. En följd kan bli att de går under jorden.

– Vid avslagsbeslut ökar risken att barn försvinner, säger Amir Hashemi-Nik på Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt lag får Migrationsverket inte utvisa barn ur Sverige om de inte tas emot av familj eller myndigheter vid ankomst. Ändå har Abbas Hosseini, 17, fått beslut om utvisning. Och fler barn kan komma att få liknande beslut.

Sveriges radios ”Ekot” rapporterade på måndagen om ett dokument hos Migrationsverket, från juli i år, som skärper hållningen mot just den här gruppen: ensamkommande flyktingbarn som saknar skyddsskäl. Men dokumentet började gälla redan i april i år och har därför tillämpats under en längre tid.

Läs mer: Väntetiden påverkar de ungas framtid

– Vi har uppdaterat vårt rättsliga ställningstagande för att tydliggöra internt hur tolkningen av lagen ser ut, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

17-årige Abbas Hosseini fick sitt besked i juni. Trots att han är ett barn i lagens mening och trots att Migrationsverket inte kan säkerställa att han tas emot på ett ordnat sätt i Afghanistan, ska han utvisas dit.

Jag trodde aldrig att de skulle skicka mig till Afghanistan. Jag skulle kunna åka vart som helst i världen, bara inte dit. Det skulle vara som att återvända till döden.

 

Eftersom han blir myndig i slutet av året, menar Migrationsverket att hindret mot att utvisa honom bara är tillfälligt. Han ska lämna landet på sin 18-årsdag, då är Sverige inte längre skyldigt att säkra hans mottagande. Abbas Hosseini överklagade, men Migrationsdomstolen fastställde beslutet.

– Jag trodde aldrig att de skulle skicka mig till Afghanistan. Jag skulle kunna åka vart som helst i världen, bara inte dit. Det skulle vara som att återvända till döden, säger han.

Med de nya riktlinjerna väntas fler barn få samma besked som Abbas Hosseini.

– Ja, med det här dokumentet kommer det att bli fler utvisningar som verkställs i och med 18-årsdagen och fler barn kommer att få tillfälliga uppehållstillstånd i väntan på att de blir myndiga. Det är i den riktningen vi tolkar att lagstiftaren vill att vi ska gå, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Var går gränsen för att en person är ”nära” sin 18-årsdag?

– Det finns ju ingen praxis här. Därför är det intressant för oss om det nu kommer upp sådana här ärenden i högre instans. Vi behöver veta om vi tolkar lagen rätt. Men generellt kan man säga att ju yngre du är och ju mer du har knutit an till Sverige, desto mindre är risken för ett sådant beslut.

En som oroas av den nya tolkningen är Viktor Banke, asylrättsjurist på advokatfirman Thomas Bodström.

– Det är naturligtvis problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv att personer i dag får ett beslut som de inte hade fått om deras ärende prövades för ett halvår sedan.

De nya riktlinjerna kan också påverka bilden av Sverige som mottagarland, menar Louise Dane som är doktorand i migrationsrätt vid Stockholms universitet.

 

En sak som är säker är att det är tillfälliga, inte permanenta, uppehållstillstånd som gäller även för barn.

 

– Man ska inte underskatta det signalpolitiska värdet i att göra den här tolkningen. Den absolut största skillnaden i att betraktas som barn i Sverige är att du inte kan skickas hem utan säkerställt mottagande. Vill myndigheten skicka en signal om att inte heller barn kommer få stanna här på sikt, då är det här ett bra sätt, säger hon.

För de barn som kom till Sverige efter annonseringen av de nya, tillfälliga reglerna i slutet av november förra året, kommer det bli ännu svårare att få stanna.

– Den nya lagen ger stor effekt, precis som politikerna signalerat att de vill. Vi vet fortfarande inte precis hur den ska tillämpas, där får vi treva oss fram. En sak som är säker är att det är tillfälliga, inte permanenta, uppehållstillstånd som gäller även för barn, säger Fredrik Beijer.

Under förra året sökte över 35.000 ensamkommande barn asyl i Sverige. När deras ärenden nu avgörs kommer en stor grupp att få avslag.

Hittills i september har 80 procent av de prövade fallen lett till beviljade uppehållstillstånd. Det är den lägsta månadssiffran under hela året. Håller det i sig kan det handla om uppemot 7.000 barn som riskerar avslag. En oro är att många barn går under jorden, i stället för att lämna landet.

– Just vid avslagsbeslut ökar risken för att barn försvinner. När vi har barn som lever i ett parallellsamhälle finns en stor risk för att de far illa. Vi fick kritik från FN:s barnrättskommitté redan 2015 och vi måste bli bättre på det här, säger Amir Hashemi-Nik på Länsstyrelsen i Stockholm, som arbetar med en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner.

Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty International i Sverige, ser också risken.

– Det är klart att det är en fara. Därför är det också viktigt att man tänker till när det gäller återvändandet. Man kan inte lämna en person som är 18 år och en dag gammal vind för våg, säger hon.

Abbas Hosseini ska överklaga sitt fall till högsta instans. Han ser ingen framtid i Afghanistan.

– Det går inte. Jag gör vad som helst för att inte åka dit.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.