Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Nyinvandrade koncentreras till fåtal skolor

Tiotusentals barn flyr till Sverige. Men bara en liten del av skolorna tar emot dem. DN:s granskning visar att fyra procent av grund­skolorna tar emot en tredjedel av alla ­nyanlända elever. Samtidigt tar många skolor inte emot en enda.

Grafik: Andreas Lundegård

På en extrainsatt presskonferens om flyktingsituationen i fredags lyfte utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) skolornas ansvar för att hjälpa barnen som flyr till Sverige.

– Den största uppgiften har vi framför oss. De här barnen ska vi möta i skolan under lång tid för att se till att de får rätt kunskaper och färdigheter för att bygga sina liv och bidra till att bygga Sverige.

Den 30 september var 36.000 barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.

Oavsett om de asylsökande har beviljats uppehållstillstånd eller lever som papperslösa har alla barn rätt att gå i skolan.

Nu kan DN visa att en väldigt liten del av Sveriges skolor tar emot ett mycket stort antal av de nyanlända eleverna.

Läs mer: Grönkullaskolan i Sundbyberg har en lång tradition av att ta emot ett stort antal nyanlända elever. 

I statistik som Skolverket tagit fram för DN:s räkning framgår att det under förra året fanns 44 868 nyinvandrade elever fördelade på landets 4 778 grundskoleenheter. Men fördelningen är ojämn.

200 av skolenheterna hade tagit emot 14 488 nyinvandrade elever, enligt DN:s genomgång. Det var alltså drygt fyra procent av skolorna som stod för utbildningen av en tredjedel av alla nyinvandrade elever förra året.

Samtidigt hade 1 207 skolenheter inte en enda nyinvandrad elev.

– Det hänger ihop med bostadssegregationen och var kommunerna kan anvisa boenden för de nyanlända. Det förstärker en redan problematisk situation, säger Pia Enochsson, utvecklingschef på Skolverket.

Ett fåtal av de 200 skolor som tar emot många nyinvandrade elever är skolor med internationell profil eller särskilda kommunala mottagningsskolor. Men de flesta är helt vanliga skolor som saknar inriktning som skulle förklara deras stora mottagande.

Statistiken från förra året är den senaste som finns att tillgå, och omfattar både elever med uppehållstillstånd och elever som är asylsökande eller av annan anledning inte finns i folkbokföringen.

En rundringning till skolorna med ett stort antal nyinvandrade elever förra året visar att de även i år har fortsatt att ta emot många nya elever.

En av dem är Svartedalsskolan i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Förra året hade 27 procent av skolans elever, 153 barn, inte bott i Sverige längre än fyra år.

– Vi tar fortfarande emot många nyanlända i samma höga takt. Det som är nytt är att vi tar emot fler ensamkommande, då många av dem som kommer är yngre än tidigare och behöver grundskola, säger rektorn Louise Eriksson.

I flera kommuner har man inlett ett omfattande arbete för att öka fördelningen mellan skolor. I kommuner som Södertälje, som länge haft ett stort mottagande, är ett system redan på plats.

Där informeras nyanlända arabisktalande familjer om att de kan välja en skola som inte nödvändigtvis ligger närmast hemmet – men där det finns särskild beredskap för att ta emot deras barn. De flesta väljer att följa rekommendationen.

När en skola tagit emot många nyanlända elever flyttas ansvaret och beredskapen till en annan skola, för att öka spridningen av elever.

– På så sätt får inga enskilda skolor ett permanent mottagningsansvar. Just nu ligger beredskapen på centrala skolor som tidigare inte haft ett lika stort mottagande. Det är ett sätt att bryta segregationen, säger Södertäljes grundskolechef Monica Sonde.

Kommunerna har ofta förberedelseklasser för nyanlända elever på några utvalda skolor. Men Skolverket har sett att många elever blir kvar i de särskilda klasserna alldeles för länge.

Från årsskiftet träder en lagändring i kraft som gör att elever inte får gå i förberedelseklass längre än två år.

– Det är en framgångsfaktor om eleverna snabbt deltar i den ordinarie undervisningen och utbildas i fler ämnen än bara svenska, säger Skolverkets Pia Enochsson.

Hon säger att det kan behövas fler insatser för att möta skolornas utmaning.

– I framtiden kommer det att finnas ett stort behov av ny kompetens bland lärarna. Språkutvecklande arbetssätt och kunskap om mottagande av nyanlända elever borde ingå i den vanliga lärarutbildningen.

Fakta. Nyinvandrade elever

I Skolverkets statistik är nyinvandrade elever barn som är födda utomlands, som invandrat till Sverige under de senaste fyra åren och som inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare.

Statistiken innefattar även elever som saknar uppgifter från folkbokföringen. Enligt Skolverket är den absoluta majoriteten av dem nyanlända elever som exempelvis saknar uppehållstillstånd. En liten del utgörs dock av elever med skyddade personuppgifter.

Skolverkets statistik avser skolenheter. En skola kan vara uppdelad i flera skolenheter.

Rektorer som DN talat med säger att många nyanlända elever har god skolvana och relativt lätt att komma in i skolan. Samtidigt vittnar många om att det gradvis förändras i takt med att kriget i Syrien fortgår och fler barn växer upp i flyktingläger.

Ojämn fördelning

Av den svenska grundskolans elever var förra året fem procent, 44 868 elever, nyinvandrade. Fyra procent av grund­skolorna tog emot 14 488 av dem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.