Nytt betygssystem får kritik

Publicerat 2009-08-26 06:28

Nu får alla elever med gamla toppbetyg skynda sig att söka till högskolan. Nästa läsår räknas inte längre 5,0 eller 20,0 som högsta betyg. - Orättvist! Ett avgångsbetyg ska inte ha ett bäst-före-datum, säger Daniel Ansari som tog studenten för tio år sedan.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Olika högstabetyg för yngre och äldre elever

Meritpoäng infördes 2007 och ges till elever som studerat extrakurser i matematik, engelska, moderna språk eller kurser som är relevanta för utbildningen de söker.

Eleverna får tillgodoräkna sig max 2,5 meritpoäng som adderas till slutbetyget.

Läsåret 2010/11 räknas 22,5 som nytt maxbetyg när man söker till högskolan.

Övergångsregler: Elever som gått ut gymnasiet år 2003 eller senare (och haft kursplanen från år 2000) har möjlighet att tillgodoräkna sig meritpoäng i efterhand.

Elever som gått ut år 2002 eller tidigare får inte tillgodoräkna sig meritpoäng. De kan komma upp i högst 20,0.

Inför skolåret 2010/2011 inför regeringen nya konkurrensregler till högskolan. Toppbetyg är då inte längre 20,0 eller 5,0 som räknas om. Istället är det 22,5 eftersom man numera kan tillgodoräkna sig 2,5 så kallade meritpoäng.

Men det kan man bara göra om man gått en gymnasieutbildning år 2000 eller senare. De elever som gått i skolan tidigare får inte räkna om sina gamla betyg till den nya skalan. Inte heller får de utgöra en egen urvalsgrupp till högskolan.

För Daniel Ansari som gick ut med 20,0 år 1999 innebär det att han inte längre kommer in på sin drömutbildning.

- Jag vill läsa teknisk fysik till nästa höst. Men då kommer jag inte in längre, säger han.
Daniel har ett bra jobb nu och därför vill han inte säga upp sig för att börja plugga tidigare. Han tycker att det nya systemet är diskriminerande.

- Systemet straffar dem som har högpresterat tidigare. Har man fått ett högsta slutbetyg ska det gälla i framtiden också. Att omvärdera det är som att ta ifrån en läkare legitimationen och säga att ”den gäller inte längre, nu är du underläkare”.

Alla med äldre betyg hamnar 2,5 poäng efter i konkurrensen med yngre elever. Effekten blir tydligast för dem med högsta betyg som utestängs från de populäraste utbildningarna. Högskoleminister Tobias Krantz ser inte någon större fara med att äldre elever inte längre kan konkurrera med sina toppbetyg.

- Det är snart tio år sen de tog studenten, så de har haft god chans att komma in på åtråvärda utbildningar. Det är en liten grupp som inte redan har börjat plugga så det är en smärre orättvisa. Dessutom kan de göra högskoleprovet istället. Där gynnas man av att man är äldre så de har goda möjligheter att ta sig in i alla fall.

Han anser att värdet av betyg ändras hela tiden.

- Jag gick ut gymnasiet 1990. Det skulle vara absurt om jag kunde jämföra mina betyg med dagens studenter. Betyg är inte jämförbara över tiden, det blir så här varje gång man genomför ett nytt betygssystem.

Men det här är första gången sedan den moderna gymnasieskolan infördes 1971 som man inte räknar om gamla betyg till nya betygsskalor.

Varför får inte eleverna som gick ut före 2000 konvertera sina betyg?

- Reformen med meritpoäng har varit den mest lyckade vi gjort i skolan. Eleverna har ökat sina kunskaper i matematik och språk avsevärt vilket var nödvändigt. Vi ville belöna de elever som pluggade dessa extrakurser lite extra.

Möjligheten att de äldre studenterna skulle få utgöra en egen urvalsgrupp till högskolan avfärdar Tobias Krantz av praktiska skäl.

- Det skulle bli för många urvalsgrupper och svårt att hantera. Men högskolorna kan ju i viss mån justera urvalsgrupperna själva.

Daniel Ansari funderar nu på att göra högskoleprovet. Men han tror att han ska söka utbildningen utomlands istället.
- Då vet jag säkert att jag kommer in. Jag vill plugga där betygen räknas för vad de är.

Anna Petersson

anna.petersson@dn.se