Sverige

Nytt förslag till skollag

På måndagsförmiddagen presenterade utbildningsminister Jan Björklund regeringens förslag till en ny skollag som nu ska ut på remiss.

Efter många diskussioner och lång väntan lade utbildningsminister Jan Björklund fram regeringens förslag till ny lagstiftning för landets skolor: "Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet".

Den enskilt största förändringen enligt Björklund själv är att föräldrar med barn i behov av särskilt stöd ska kunna överklaga en rektors åtgärdsbeslut om de anser att barnet inte får sådant stöd det behöver. Och det ska anmälas till rektor om man befarar att en elev inte klarar målen. Rektorn blir dessutom skyldig att se till att elevens behov skyndsamt utreds.

Enligt förslaget kommer rektorer inte längre att ha "sista ordet". Föräldrar ska kunna överklaga om en rektor inte sätter in åtgärder enligt en åtgärdsplan. Skolväsendets överklagandenämnd, som består av rektorer och pedagoger, ska kunna överpröva rektorns beslut.

Regeringen vill också att Skolinspektionen ska ges större befogenheter att ingripa mot skolor som missköter sig. En rad olika sanktioner i sex steg där det första är anmärkning införs för att undvika bland annat för högt satta betyg och systematisk anställning av obehöriga lärare. Vid det sjätte steget återkallas tillståndet för friskolor. För kommunala skolor innebär det sista steget att kommunen förbjuds att fortsätta driva verksamheten.

Reglerna för de kommunala och fristående skolorna ska även på andra punkter bli mer lika. Även friskolorna ska ha timplaner och kursplaner, vilket får till följd att dessa skolor ska ha en garanterad undervisningstid för eleverna. Samtidigt får friskolorna rätt att ifrågasätta storleken på den kommunala skolpengen.

- Jag kan inte hävda att kommunerna trixar med skolpengen, men tillräckligt många friskolor säger att det är så, sade Björklund vid en presskonferens där han presenterade skollagsförslaget.

Regeringen föreslår skärpta krav på att skolorna måste ha studie- och yrkesvägledare. Alla elever i grund-, gymnasie- och specialskola, oavsett om de går i kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till sådan kompetens i skolan att deras behov av vägledning för yrkesval eller framtida ubildning tillgodoses.

Som tidigare framgått ska det inte längre vara möjligt för gymnasieelever att läsa upp sina godkända betyg på Komvux. Hädanefter ska bara personer som saknar betyget godkänt kunna läsa upp betygen. Dock kan den som vill läsa in kurser på egen hand och sedan tenta av den i hopp om högre betyg. En sådan prövning ger däremot inte rätt till studiemedel.

Den kontroversiella tanken att förbjuda religiösa friskolor får inget gehör från regeringen. Däremot föreskriver lagförslaget vilka sorters konfessionella inslag som får och inte får förekomma. Undervisning av religiös förkunnelsekaraktär blir förbjudet.

Skolplikten förlängs med ett år, till 17 års ålder, för de elever som inte klarar godkänt i grundskolan. Tanken är inte att eleven ska gå om sista årskursen, utan att man ska få specialsydd undervisning under extraåret som bör sättas in så tidigt som möjligt, helst redan i årskurs tre.

Rätten till befrielse från obligatorisk undervisning på lektioner i exempelvis idrott, sex- och samlevnad eller simskola avskaffas generellt. Alla elever, även invandrarflickor har enligt lagförslaget rätt, och skyldighet, att delta i alla ämnen.

Skolpropositionen skickas ut på remiss till cirka 140 remissinstanser. Remisssvaren ska komma in till utbildningsdepartementet senast den 25 september. Den nya skollagen förväntas kunna börja tillämpas den 1 juli 2011.