Sverige

Nytt klimatförslag missar 1,5-gradersmålet

Foto: Jeffrey Nystuen/AP

Att partierna har enats över blockgränsen om klimatpolitiken får tummen upp av både miljöaktivister och forskare. Men ambitionerna för sänkningen av utsläppen räcker inte för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.

- Då krävs en mycket mer drastisk minskning, säger klimatexperten Åsa Persson.

Sju av riksdagens partier har kommit överens om ett nytt mål för Sveriges arbete med att minska utsläppen av växthusgaser. År 2045 ska utsläppen inom landet tas ner med 85 procent jämfört med 1990. Återstående 15 procent ska kompenseras med andra åtgärder, exempelvis klimatinvesteringar utomlands. Detta beskrivs som att nettoutsläppen blir noll.

Det tidigare målet var 100 procent till 2050, men hur det skulle ske var inte preciserat på samma sätt. Partierna är också överens om att klimatpolitiken ska förankras i en särskild lag.

Enighet är en poäng i sig, enligt Åsa Persson, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) och specialist på klimatpolitik.

- Det är bra att man skickar den här tydliga och långsiktiga signalen. Långsiktighet är något som efterfrågas av näringslivet och andra. Det skapar ett förändringstryck som får aktörer att mer grundligt tänka igenom affärsmodeller och investeringar, säger Åsa Persson.

Miljöpartiets Stina Bergström och Moderaternas Johan Hultberg är två av de som deltagit i förhandlingarna i miljömålsberedningen.

- Självklart har jag som miljöpartist fått jämka mig och inte fått det ambitiösa förslag som jag drivit. Men för mig är det viktigt att klimatarbetet tuffar på oavsett regering, säger Stina Bergström.

- Det har varit viktigt för oss moderater att ställningstagandet utgår ifrån att utsläppen ska sjunka i kombination med tillväxt, säger Johan Hultberg (M).

Åsa Persson bedömer att miljömålsberedningens ambitionsnivå ligger i linje med Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Däremot missar man 1,5-gradersmålet som i avtalet pekas ut som eftersträvansvärt.

- Forskningen visar att om man vill begränsa till 1,5 grader krävs det en mycket snabbare och mer drastisk minskning av utsläppen globalt, säger Åsa Persson.

Sverige var drivande i Paris tillsammans med bland andra de små önationerna för att en formulering om 1,5 grader skulle finnas med i avtalet. Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, gör tummen upp för den blocköverskridande enigheten men är kritisk just till glappet mellan ambitionerna och 1,5-gradersmål.

- Jag är besviken på att man inte följt upp Parisuppgörelsen. 1,5-gradersmålet kräver enligt FN:s klimatpanel nollutsläpp i världen 2050. Ska man vara ett föregångsland måste man ha högre ambitioner än så. Vi har de förutsättningarna i Sverige med vattenkraft och biobränsle och borde snarare ligga runt noll 2030, säger Svante Axelsson.

Ordförande i miljömålsberedningen är Anders Wijkman, tidigare bland annat EU-parlamentariker för Kristdemokraterna och generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. Han försvarar de utsläppsmål som satts med att enighet har ett pris.

- Jag skulle beteckna 1,5-gradersmålet som en from önskan och jag tror att vi ska rikta in oss på 2 grader. Vi hade aldrig fått enighet med sju partier om vi tagit i mer. Politik är det möjligas konst, säger Anders Wijkman.

Fakta Nya klimatmålen

De har tagits fram av miljömålsberedningen, som tillsattes av den förra borgerliga regeringen men fick ett ändrat uppdrag när Åsa Romson (MP) blev klimat- och miljöminister. I beredningen sitter alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.

Beredningen förslår ett nytt utsläppsmål: en minskning med 85 procent till år 2045 jämfört med 1990. Återstående 15 procent ska kompenseras med andra åtgärder, exempelvis skogsplantering. Sedan tidigare finns ett mål om nollutsläpp till 2050 men det är inte närmare preciserat.

Målen ska förankras i en särskild klimatlag för att få kontinuitet även om regeringsmakten växlar. Ett klimatpolitiskt expertråd inrättas. Inspirationen kommer från det ramverk som finns för finanspolitiken.