Försvarets ledning tvingade flygenheten på Bromma att genomföra en flygning till Afghanistan med ÖB ombord som slutade med ett haveri, trots att Brommaenheten avrådde, erfar DN.se. Händelsen utreds nu internt – inte av statens neutrala organ.
Försvarsmakten har ansvaret för de två regeringsplan av typen Gulfstream IV som stationerats på Bromma flygplats. I slutet av april begärde Högkvarteret att Överbefälhavare Sverker Göransson och ytterligare några personer skulle flygas till Mazar-i-Sharif i Afghanistan, i det område där svensk trupp finns placerad.
De ansvariga på Brommaenheten avrådde. Regeringsplanen är inte byggda för att klara krigssituationer och måste i krigsområdet därför lyfta och landa på natten, med släckta lampor.
En vecka tidigare hade samma enhet sagt nej till en begäran om att få flyga ner riksdagens talman till samma flygplats i Afghanistan, vilket hade accepterats. Men den här gången kom en tydlig motorder, enligt DN:s källor: Ni måste flyga ändå; Högkvarteret tar på sig den högre risken.
Flygningen ner gick bra. Men när regeringsplanet vid 21-tiden på kvällen den 27 april skulle taxa ut till startbanan på Marmalflygplatsen utanför Mazar-i-Sharif – i totalt mörker – körde det på en ramp, och nosstället gick sönder. Passagerarna fick evakueras.
Planet har sedan dess stått på Marmal. Sannolikt kommer det att monteras ner och skickas till USA för reparation till hög kostnad, erfar DN.se. Åtminstone året ut kommer Sverige bara att förfoga över ett regeringsplan.
Händelsen utreds inte av Statens haverikommission, som brukligt är, utan av Försvarsmakten själv. Haverikommissionen valde att delegera utredningen dit. Den möjligheten finns lagstadgad, men lagen anger inte på vilka grunder kommissionen får delegera.
– Det var skador på flygplanet, men det var inga personskador. Vi ansåg visserligen att det var obligatorisk utredning, men det var inte av den digniteten att vi var tvungna att ta den, säger Carin Hellner på Haverikommissionen till DN.se.
Kommissionen utreder däremot en tidigare incident med ett av regeringsplanen, som inte heller inbegrep några personskador och som dessutom gav upphov till betydligt mindre materiella skador.
Vid en flygning över Turkiet i februari utbröt rökutveckling när planets videosystem överhettades. Piloten begärde först att få nödlanda, vilket i sig brukar leda till utredning av Haverikommissionen. Eftersom problemet kunde lösas ganska snabbt drogs begäran om nödlandning dock tillbaka, och man kunde genomföra flygningen som planerat. Men till statens haveriorgan gick fallet likväl.
Under den utredningen upptäckte Haverikommissionen att den inblandade piloten slarvat med sina läkarundersökningar. Resultatet har blivit att piloten avstängts och den ansvariga divisionschefen fått sparken.
Enligt DN.se:s källor har den stränga reaktionen på pilotens läkarmissar ökat oron bland försvarets flygpersonal. Man befarar att ännu färre ska våga ifrågasätta tvivelaktiga flygningar, vilket riskerar att försämra säkerheten ytterligare.
Incidenten med ÖB-flygningen visar också på ett tilltagande allmänt problem med pressade arbetsvillkor, menar samma källor. I takt med ökat internationella engagemang görs allt fler utlandsflygningar med regeringsplanen – mellan 70 och 80 stycken per år – men personalstyrkan har inte vuxit därefter. Man har exempelvis inga flygplanerare, som skulle underlätta bedömningarna av säkerhetsrisker. Piloterna måste själva göra allt planeringsarbete.