När EU-länder skär ner sina försvarsbudgetar blir ökat samarbete nödvändigt. ÖB Sverker Göranson anser att Norden är moget för att diskutera delad bevakning av luft- och havsgränser.
– Vi måste vara beredda att våga prova de här olika sakerna, sedan får våra politiker välja vad som är rätt väg, säger överbefälhavaren.
Så kallat delat incidentansvar innebär att länder hjälps åt att bevaka framförallt varandras luftrum och att ingripa om kränkningar sker. Redan Stoltenberg-rapporten från 2009 om nordiskt samarbete om säkerhets- och utrikespolitik var inne på samma spår.
Förtroendemässigt och tekniskt så ser ÖB inga större problem. Redan i dag pågår omfattande nordisk samverkan till exempel i övningar och internationella insatser som i Afghanistan. Sverige och Danmark delar i dag information om vad som händer i varandras luftrum.
En utmaning är, enligt ÖB, att ta fram gemensamma insatsregler, så att det står fullständigt klart vad till exempel en svensk stridspilot för göra över Danmark.
Göranson tog upp delat incidentansvar i sitt tal på Folk och Försvars riskkonferens i Sälen. Han pekade på att det kan vara den samverkanstyp som sparar mest pengar. Han upprepade också att försvaret efter 2015 behöver mer pengar för att klara av sina uppgifter. Och inget tyder, enligt honom, på att det säkerhetspolitiska läget kommer att förbättras.
Officersförbundet har bedömt att det behövs över åtta miljarder kronor mer till 2019. Försvarsmakten kommer med sin bedömning senare i vår.
Försvarsminister Sten Tolgfors (M) pekade i sitt tal på att många länder, till skillnad från Sverige, nu skär ned sina försvarsbudgetar, till exempel Finland, Danmark och Nederländerna. Samtidigt kräver USA att Europa tar större ansvar för den gemensamma säkerheten. Det leder, enligt Tolgfors, till att länder måste samarbete mer, till exempel om utveckling och anskaffning av krigsmateriel och till att länder delar "förmågor" som transportflyg.
Frågan om Natomedlemskap är inte aktuell för regeringen. Tolgfors är visserligen för svenskt medlemskap, men tror inte att det skulle innebära besparingar för Sverige. Han ser heller ingen anledning att utreda vad ett Natomedlemskap skulle innebära. Frågan handlar i grunden om huruvida Sverige ska förpliktiga sig att försvara andra Natoländer.
– Jag vet inte om det behöver utredas, säger Tolgfors.