"Obegripligt att Säpo får kritik för terroristfallet"

Hur ser du på den kritik Säkerhetspolisen har fått för den nu nedlagda utredningen mot sverigesomalier?

- Det är för mig obegripligt att Säpo får kritiken, eftersom utredningen har letts av en åklagare. Det är än mer obegripligt eftersom det är en domstol som har beslutat om att de skulle häktas. Men det är typiskt att man lägger över problemen på någon annan. Sverige är bra på "någon annan-ismen".

Vad är din kommentar till att utredningen mot de två männen lades ned?

- Det är så systemet fungerar. När det finns en misstanke så är det polisens, i detta fall Säkerhets­polisens, sak att ingripa och utreda. Vi jobbar inte godtyckligt utan efter instruktioner som riksdagen har beslutat om. Jag ser inte detta som en fråga om att vinna eller förlora. Under min karriär som polis har det funnits många utredningar som har lagts ned och åtal som har ogillats. Jag har inga problem med det.

De misstänktas advokater, Nils Uggla och Thomas Olsson, har sagt att utredningen var det tunnaste de hade sett.

- Det är märkligt, eftersom en mycket erfaren åklagare valde att anhålla de här personerna, och att både tingsrätten och hovrätten omprövade häktningen vid flera tillfällen och valde att häkta dem på sannolika skäl misstänkta för förberedelse ­till terroristbrott. Det är den starkaste misstankegraden. Om advokaterna är kritiska borde de vända sig till domstolen.

En av de misstänkta, Omar Mohamed Ali, har berättat att han under förhören tvingades se en video där muslimska extremister halshögg en västerlänning. Han uppfattade det som att utredarna från Säpo ville skrämma honom.

- När jag fick höra om det här så lämnade jag över ärendet till en åklagare. Om det har gått till på det här viset så stämmer det inte överens med bestämmelserna om hur förhör ska hållas. Utredningen får visa om det har skett eller inte.

Advokat Thomas Olsson har misstänkt att initiativet till utredningen inte kom från er.

Har du någon kommentar?

- Initiativet kom från Säpo. I normala fall kommenterar jag inte en sådan sak, men eftersom det har blivit en diskussion om det så väljer jag ändå att svara. Den enda utländska säkerhetstjänst vi har samarbetat med i detta ärende är Norges.

Samma dag som de här männen häktades terrorstämplade USA den somaliska organisationen al-­Sha­baab. En talesman för USA har också sagt att man har ett nära samarbete med Sverige beträffande al-Shabaab, som har spelat en viktig roll i den här utredningen. Flera personer i Sverige har också misstänkt att det är USA som tog initiativet?

- Jag kan bara säga att det finns ingen sådan koppling. Initiativet är vårt.
Organisationen al-Shabaab finns inte med på FN:s eller EU:s listor över terrororganisationer.

- Om en person finns på en lista är inte tillräckligt. Utredningsarbetet måste komma fram till att den enskilde personen begått en gärning som är straffbar enligt den svenska terrorlagstiftningen. Man kan i Sverige inte bli dömd för terrorbrott enbart på den grunden att man tillhör eller är medlem i en terrororganisation.

Många invandrargrupper stöder oppositionella grupper i sina hemländer. Ibland bedriver dessa väpnad kamp. Vad krävs för att en organisation ska räknas som terroristisk av Säpo?

- Är det en väpnad kamp så kan det inte handla om terrorbrott, exempelvis motståndsrörelsen mot den tyska ockupationen under andra världskriget. Vår utgångspunkt i Somalia är att det inte är en väpnad konflikt där. Regimen är sanktionerad av FN. Men det är förstås ett tvisteämne. Det är alltid i slutändan den enskildes gärning som ska bedömas.

Misstankarna mot de här två männen är avskrivna men de säger att de aldrig kommer att få upprättelse. Hur ser du på det?

- Det händer dagligen att utredningar om mord, rån, misshandel och sexualbrott läggs ned. Det finns inget undantag för den här typen av gärningar. Sedan kan man få skadestånd om man blir häktad och misstankarna avskrivs. Man kan fundera över om det är tillräckligt, men det är så systemet fungerar.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut