OECD föreslår avgift för alla studenter

DN har tagit del av den preliminära versionen av den stora OECD-rapporten "Tertiary Education for the Knowledge society", som OECD ska presentera i höst. Det är en stor granskning och jämförelse av den högre utbildningen i totalt 24 länder.

Det har tagit OECD fyra år att genomföra och berör en rad områden. Projektledaren Paulo Santiago har nyligen varit i Sverige och presenterat undersökningen för bland annat Högskoleverket och utbildningsdepartementet.

Paulo Santiago är medveten om att det är närmast tabu att föra inhemska studieavgifter på tal i de nordiska länderna. Han är därför angelägen att poängtera att OECD inte kräver att Sverige ska införa avgifter för inhemska studenter.

- Det är ett politiskt beslut om samhället är berett att stå för de höga skatter som det kan medföra att inte dela kostnaderna mellan de studerande och det offentliga i framtiden, säger han.

Regeringen ska snart besluta om studieavgifter ska införas för utomeuropeiska studenter som studerar i Sverige. Men Sveriges förenade studentkårer, SFS, anser att ett ja till dessa avgifter öppnar "dammluckorna" även för inhemska studieavgifter.

- Om väl ett sådant system är på plats så kan det bli lockande att ta betalt av alla studenter, och då riskerar det bli studenternas plånbok som styr och inte kunskaperna, säger Elin Rosenberg, ordförande i SFS.

Men även om Sverige ännu klarar sig ganska bra, anser Paulo Santiago, utan att tumma på kvaliteten för högre studier så kan Sverige behöva överväga avgifter framöver på grund av ökade utgifter inom statsbudgeten för bland annat sjukvård, äldrevård, pensioner och utbildning för yngre och så vidare.

Annars kan regeringen behöva begränsa antalet studenter som tillåts studera, dra ner på kostnaderna per student eller minska kostnaderna för studielånen.

- I ett sådant läge måste man prioritera kvalitet framför kvantitet, säger Elin Rosenberg.

Samtidigt säger hon att Sveriges framgångskoncept har varit att vi har ett öppet studiesystem för alla oavsett social bakgrund som har lett till en hög kompetensnivå bland våra medborgare så högre utbildning måste få kosta, anser Elin Rosenberg.

Det i Sverige ibland kritiserade studiemedelssystemet lyfts fram av OECD som något närmast unikt.

Paulo Santiago menar att det är lätt att bli hemmablind och han lovordar det svenska studiemedelssystemet. Han menar att det är ett av världens bästa system när det gäller att bredda rekryteringen av studenter och möjliggöra högre studier samt utjämna klyftorna mellan studenterna.

Ett annat scenario är att lärosäten jagar pengar externt. I länder som Storbritannien och USA blir nu sponsorbidrag och donationer från företag en allt viktigare källa till finansiering. I Storbritannien arbetar cirka 50 lärosäten aktivt med insamling och de tar emot mer än 200 miljoner pund (motsvarande cirka 2,3 miljarder kronor) per år, visar en undersökning av the Sutton Trust.

Men alltför nära kontakter med sponsorer kan medföra problem.

New York Times avslöjade nyligen att tobaksbolaget Philip Morris har ett hemligt avtal med Virginia Commonwealth University i Richmond, USA. Tidningen visade att avtalet innebär att forskare belades med "munkavle".

Philip Morris bidrog, enligt New York Times, förra året med totalt 1,3 miljoner dollar för detta och andra avtal på universitetet av en total budget på 227 miljoner dollar.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut