Polislarmen

Offren larmar – men ingen kommer

Busschaufören Anders Stenlunds buss besökts, men polisen kom aldrig.

Foto: Magnus Hallgren Busschaufören Anders Stenlunds buss besökts, men polisen kom aldrig.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Polisen fick flera miljarder av staten för att öka tryggheten i samhället. Ändå struntar de i tusentals larm om året – på grund av resursbrist, visar DN:s granskning. Bland fallen finns till exempel pågående skadegörelse, inbrott och misshandel.

Polisen fick flera miljarder av staten för att öka tryggheten i samhället. Ändå struntar de i tusentals larm om året – på grund av resursbrist, visar DN:s granskning. Bland fallen finns till exempel pågående skadegörelse, inbrott och misshandel.

Det är fredagskväll i jämtländska Hammarstrand. En silverfärgad Audi vinglar förbi genom samhället i riktning mot Sollefteå. Körstilen är typisk för en rattfylla och en trafikant larmar polisen som omedelbart ger ärendet högsta prioritet. Chanserna att stoppa föraren är sannolikt goda, eftersom ledningscentralen får uppgifter om både registreringsnummer och var bilen befinner sig.

Fem minuter senare förändras plötsligt polisinsatsen och talet ”128” noteras i händelserapporten. Det är polisens interna kod som avslöjar att ärendet har lagts ned och att det inte längre prioriteras. Orsaken är resursbrist.

Annons:

Fallet visar sig vara långtifrån unikt. Dagens Nyheter har tagit del av internt material från polisens eget system för händelsehantering. Under första halvåret i år struntade polisen i 6.427 larm – på grund av att de inte hade tillräckligt med personal. Här ingår endast fall där polisen bedömt att de borde ha ryckt ut – men inte haft tid.

Detta sker samtidigt som svensk polis har genomfört en av de största rekryteringarna i modern tid. Förra året anställde organisationen sin 20.000:e polis. Mellan 2006 och 2010 fick polisen 3,4 miljarder kronor mer i anslag i statsbudgeten och antalet anställda poliser ökade med 16 procent.

Listan över larm som hamnar i papperskorgen domineras av vardagskriminalitet - brott som kan medföra stora skador för den enskilde. De senaste åren har både politiker och polisen uttryckligen sagt att uppklaringsnivån på just dessa måste öka. Enligt Rikspolisstyrelsen förblir exempelvis 39 av 40 stölder och inbrott olösta.
– Jag har hört många berättelser om folk som ringt till polisen och där ingen kom. Det är allvarligt eftersom trygghetsskapande är en av deras viktigaste uppgifter, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Under första halvåret i år missade polisen 169 larm om bråk, 152 stöld- och inbrottslarm och 106 larm om misstänkt rattfylleri. Dessa är utspridda över hela landet, både på landsorten och i storstäder. Vanligast är ”kontroll person/fordon” som polisoperatörerna brukar använda när de inte hittar någon lämplig brottskategori. Det kan röra sig om allt ifrån försvunna personer och buskörningar till narkotikabrott och olaga hot.

Dagens Nyheter har granskat en stor mängd händelserapporter från landets polismyndigheter där polisen har struntat i att rycka ut på grund av resursbrist. I flera fall har missarna sannolikt fått konsekvenser. I centrala Örebro tipsade en person om att någon höll på att krossa bilrutor på en parkeringsplats. Tipsaren följde mannen i knappt tio minuter. Då kom beskedet att det inte fanns några resurser tillgängliga.

I fallet med den misstänkte rattfylleristen i jämtländska Hammarstrand ansåg polisoperatören att frågan borde kollas upp – dagen efter. Joakim Mattsson, chef för länskommunikationscentralen i Jämtland beklagar att många larm läggs ned:

– Det är olyckligt att vi inte hinner med mer. Det är många faktorer som väger in, till exempel lång framkörningstid och vad som händer samtidigt. När det gäller misstänkt rattfylleri kan det vara så att han eller hon kör berusad även andra dagar. Därför uppmärksammade vi ett av våra närpolisområden om det.

Är resursbrist ett problem för svensk polis?

– Ja, vi får jobba utifrån de resurser vi har – det gäller överallt i landet. Vi är för få poliser, helt enkelt.

Men ni fick ju fler poliser?

– Jo, men det rör sig ju inte om så jättemånga.

DN avslöjade tidigare i år att polisen inte löser en större andel brott, trots satsningen på nya poliser. Mellan 2006 och 2010 minskade andelen personuppklarade brott i samtliga elva brottskategorier och polisen tar längre tid på sig att rycka ut.

– Polisen måste använda sina resurser på ett bättre sätt, säger Jerzy Sarnecki.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ComhemModemSakerhet500
Foto: Magnus Hallgren DN:s reporter hackade sig in i Comhems modem på några minuter.

 Efter DN:s avslöjande. ”Allvarligt att säkerhetsbrist inte åtgärdades.” 22  7 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

 Lätt att kapa. Comhem mörkade brister i modem i mer än ett år. 359  48 tweets  299 rekommendationer  12 rekommendationer

 Lätt att ta över hemelektronik. DN styrde skrivare tre mil bort. 334  28 tweets  301 rekommendationer  5 rekommendationer

 Så lätt kan det hackas. Brister i Bredbandsbolagets modem. 974  135 tweets  787 rekommendationer  52 rekommendationer

 Tipsa DN om nyheter. Skriv till våra granskande reportrar.

Facebook-144
Foto:TT

 Hundratals virtuella sexbrott. 24-åring stal identitet på Facebook – åtalas i dag.

 Kommunanställda planerade seans. ”Det är inte förenligt med vår policy och värdegrund.”

seanspuffen
Foto:Alamy
Annons:
polismördare
Foto:Jason Farmer/AP

 Rörbomber och vuxenblöjor. Tusen poliser jagade misstänkte mördaren.

Ingen tror den består av så nyttiga ingredienser.  Riktig favorit. 151  5 tweets  145 rekommendationer  1 rekommendationer

 Vinnaren av ”Hela Sverige bakar”: ”Jag gillar hälsosamma bakverk.”

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: