Klimatet

Ogräset på fälttåg i värmen

Publicerat 2009-06-04 23:45

Ogräset stortrivs i det varmare klimatet. När säsongen blir längre hinner det sprida mera fröer. Växterna blommar längre och vissa sorter hinner mångdubbla sin avkomma innan de fryser ihjäl på senhösten.

Skriv ut Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Klimatet

Snabbguider
Snabbguide: Så funkar växthuseffekten

Opinion
Världen smälter

I år ställde Botaniska trädgården i Uppsala ut sina växter från orangeriet redan i början av maj. Det är tre veckor tidigare än för tio år sedan. Om det beror på att våren kommer tidigare kan inte botanikern Magnus Lidén säkert svara på.

– Det vet jag inte, det kan ju lika gärna vara jag som har blivit djärvare, säger han.

Det visar hur en enskild person kan påverka förloppet i naturen, menar Kjell Bolmgren, forskare vid Växtekologen på Uppsala universitet.

– Men samtidigt har vi mycket information som visar att naturen har förändrats i linje med ett varmare klimat, säger han.

De växter som anpassar sig snabbast till människans agerande och de nya förutsättningarna i naturen är ogräset.

Ofta är det ettåriga växter vars huvudsakliga uppgift är att fröa av sig så mycket som möjligt innan de fryser ihjäl och dör på senhösten.

De tidigare vårarna gör att ogräset hinner med fler blommor och fröar av sig under en längre säsong. Klöveroxalis är ett exempel på söta rariteter som tidigare odlades i Botaniska trädgården, men som nu börjat sprida sig okontrollerat.

– Oj vilket trevligt litet ogräs, brukade vi utbrista när det kom upp i rabatterna förut, säger Magnus Lidén, och dyker blixtsnabbt ned för att rycka upp några blad från stenläggningen.

– Det är sådana här förändringar som gör att vi blivit mer uppmärksamma på vad vi odlar, säger han.

Lite längre bort visar han oss ett riktigt skräckexempel, den giftiga murgrönan, som härstammar från Nordamerika där den sprider sig kraftigt bland annat i skogarna.Botaniska trädgården odlar den sedan många år och gör så fortfarande.

– Skillnaden är att vi numera håller den under sträng uppsikt, säger Magnus Lidén och visar hur han stuckit ned metallplåtar runt rabatten för att rötterna inte ska förgrena sig.

På vissa håll i Centraleuropa har giftväxten plötsligt börjat sätta frö och riskerar därmed att spridas okontrollerat.

– Sådana här förändringar gör att vi numera håller tät kontakt med andra botaniska trädgårdar i Europa för att och utbyta information, säger Magnus Lidén.

Kjell Bolmgren nämner en annan nordamerikansk växt, ambrosiamalört, som i dag sprider sig kraftigt i Europa.

Ambrosiamalörten är ett ettårigt ogräs som blommar i augusti. Det betyder att den behöver en mild höst eftersom det dröjer två månader innan fröna utvecklas.

– Om det blir en mild höst utan frost så hinner den fröa mer, säger Kjell Bolmgren.

Peter Letmark

peter.letmark@dn.se

Läs mer: Snabbguide: Så funkar växthuseffekten