Kvinnor får vänta längre på operation, får mindre dyra behandlingar än män och känner sig ofta sämre bemötta i vården. Men också män drabbas av att sjukvården har mannen som norm.
Fortfarande finns det omotiverade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till utredning och behandling av en rad sjukdomar, konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting i en kunskapsöversikt över den ojämställda vården.
Till exempel får kvinnor med hjärtinfarkt vänta längre på undersökning och EKG-tagning än män.
- Många gånger har kvinnor nytta av samma vård men det kan också vara viktigt att få vården anpassad, säger Goldina Smirthwaite, genus- och kulturvetare som skrivit rapporten.
Kvinnor använder mer läkemedel än män. Trots det är läkemedlen ofta utprovade på män, och männens läkemedel kostar mer per recept. Orsaken är att män oftare får nya och dyrare läkemedel utskrivna, och dessutom större mängder läkemedel per förskrivningstillfälle.
Därmed inte sagt att kvinnors behandling alltid blir sämre. Nya och dyrare läkemedel är nämligen inte alltid bättre än gamla beprövade, konstaterar Goldina Smirthwaite.
Flera studier visar att kvinnor får vänta längre på operation än män, och att de får sämre efterbehandling vid till exempel stroke.
Men skillnaderna rör också bemötande. Ett exempel är att kvinnors besvär oftare beskrivs som diffusa, kanske helt enkelt därför att kunskapen om kvinnans kropp och sjukdomar är sämre.
Omedvetna könsfördomar kan leda till felbehandlingar också av männen, påpekar Goldina Smirthwaite i översikten.
Ett lex Maria-ärende gällde en man som fick en blödning i hjärnan och några knäckta revben när han ramlade ner från taket i samband med snöskottning. När ambulanspersonalen kom till platsen utgick de från att mannen fått en hjärtinfarkt och behandlade honom med blodförtunnande medel. Behandlingen fortsatte på sjukhuset och fick till följd att mannen senare avled.
- Man kan fundera på om han hade klarat sig om han hade varit kvinna, säger hon.
Det finns också tecken på att depression betraktas som en kvinnosjukdom. Det kan få till följd att deprimerade män inte upptäcks och får behandling.
Enligt Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting måste de som är ytterst ansvariga för sjukvården bli medvetna om att vården inte behandlar och bemöter kvinnor och män lika.
- Det vi kan göra är att jobba med att ytterligare tydliggöra det här för våra medlemmar. Ett annat sätt är att ta upp en tydligare dialog med staten om hur den organiserar den högre utbildningen och med våra egna medlemmar när det gäller vårdutbildningarna på gymnasienivå, säger han.