Mot regeringspartiernas vilja beslutade riksdagen att regeringen ska genomföra en översyn av den överenskommelse med riksmarskalksämbetet om redovisning som träffades 1996 och kompletterades 2005. Beslutet fattades med röstsiffrorna 146–144.

Andreas Norlén (M) gick i debatten hårt åt S, som svängt i frågan, och kopplade omsvängningen till boken ”Den motvillige monarken”.

– Den handlade inte om hovets ekonomi men gav upphov till ett mediedrev som gjorde det legitimt att angripa kungen från alla håll och kanter. Den som både ville ha en plats i strålkastarljuset och försvaga monarkin fick ett gyllene tillfälle. Den chansen tog Socialdemokraterna i konstitutionsutskottet väl vara på.

Sven-Erik Österberg (S) förnekade sådana samband.

– Vi springer inte på någon bok. Det ligger i tiden med ökad insyn och nu är tiden mogen, sade han.

– Om jag vore representant för hovet skulle jag nog inte vara mest rädd för Socialdemokraterna utan för den umgängeskrets kungen haft.

Enligt Österberg handlar det inte om att få insyn i kungafamiljens privata sfär utan i den gråzon som inte redovisas i dag.

Norlén reagerade på begreppet gråzon.

– Det indikerar något skumt, att allt inte står rätt till, sade han och anklagade Österberg för ”att dra på sig fårakläderna”.

Syftet med riksdagsbeslutet är att få mer öppenhet kring vad bidragen används till, dock med undantag för hur kungens privata pengar spenderas.

Så vad är det då allmänheten kan få veta mer om?

– Det vet inte jag riktigt hur man tänker sig. Vi kommer att vara idel öra när vi träffar finansdepartementet, vilket vi gör regelbundet, säger överintendent Jan Lindman vid hovet till TT.

Han tillägger att hovet ”med glädje” ska diskutera med finansdepartementet om förslag på hur den nya redovisningen ska se ut.