Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Okänt ubåtsperiskop siktades vid övning

Den svenska korvetten HMS ”Sundsvall” utanför Nåttarö under ubåtsjakten i Stockholms skärgård i oktober 2014. Under våren 2015 när svenska korvetter skulle övningsskjuta med torped i området stack ett främmande ubåtsperiskop plötsligt upp under övningen.
Den svenska korvetten HMS ”Sundsvall” utanför Nåttarö under ubåtsjakten i Stockholms skärgård i oktober 2014. Under våren 2015 när svenska korvetter skulle övningsskjuta med torped i området stack ett främmande ubåtsperiskop plötsligt upp under övningen. Foto: Nicklas Thegerström

Mitt under en svensk marinövning 2015 siktade personalen ett ubåtsperiskop. Det togs för svenskt, men var enligt Försvarsmakten en främmande inkräktare. Händelsen klassas som ”sannolik ubåt”, näst högst på en sexgradig skala och rapporterades till regeringen.

Ett halvår efter ubåtsjakten 2014 i Stockholms skärgård kränktes Sverige igen under vattnet, enligt uppgifter till DN. Uppgifterna om ett intrång under 2015 har tidigare inte varit kända.

Dessa nya fakta ska inte förväxlas med Försvarsmaktens ubåtsspaningar i Stockholms skärgård i oktober 2014. En slutanalys av den kränkningen lämnades i september 2015 till regeringen.

Då konstaterade Försvarsmakten att främmande undervattensverksamhet pågått i svenska vatten.

En ytterligare, hittills hemlighållen, kränkning inträffade ett halvår senare, på våren 2015. Enligt DN:s källor med insyn i försvarets verksamhet skedde den i Stockholms skärgård i ett område öster om fyren Vindbåden.

Foto: Jan Collsiöö TTFör att en observation ska kunna klassas som en etta måste ubåten i princip stå på grund, som den ­sovjetiska ”U 137” gjorde utanför Karlskrona 1981.  Foto: Jan Collsiöö/TT

Där bedrev svenska marinen vid tillfället en övning. Man skulle skjuta med lätt torped från övervattensfartyg mot ubåtar. De svenska fartygen befann sig i ytterskärgården men väl innanför den svenska territorialvattengränsen.

Plötsligt såg personal på ett av marinens ytfartyg ett periskop i närheten av fartyget. Överdelen på periskopet rörde sig i ett antal sekunder ovanför vattenytan innan det försvann, enligt vittnesmål. Eftersom periskopet syntes i övningsområdet togs det först för en egen, svensk, ubåt.

Vid den här typen av övningar brukar en svensk ubåt vara i området för att agera som målubåt under vattnet. Övningstorpederna är inställda så att de ska passera nära, men inte träffa de svenska ubåtarna. Det hör till rutinen att svenska ubåtar för säkerhets skull kontrollerar läget på ytan genom att några sekunder svepa ett varv med periskopet.

Därför utgick personalen på ytfartyget från att periskopet var svenskt. Men vid en kontroll visade det sig att det inte fanns någon svensk ubåt på den exakta positionen vid tidpunkten. Svenska ubåtar registrerar hela tiden i sina datoriserade system var de befinner sig. Därmed är det lätt att i efterhand kontrollera var de exakt varit vid varje tidpunkt.

Ett periskop sticker endast upp några centimeter ovanför vattenytan och kan ha en diameter på dryga decimetern. Men utifrån vittnesmål om fart, rörelse i vattnet och iakttagelser av detaljer går det att slå fast om en person verkligen sett ett periskop. I det här fallet gjordes observationen dessutom av marinens personal på ett fartyg i närheten.

Nationaliteten på den sannolika inkräktaren har inte gått att fastställa, men incidenten bedömdes som så allvarlig att den rapporterades till försvarsministern.

I marinens analys har händelsen klassats som en tvåa, det vill säga en sannolik ubåt. Det är näst högsta nivån på en sexgradig skala. För att en enskild observation ska kunna klassas som en etta, det vill säga bekräftad ubåt, måste denna i princip stå på grund (som den sovjetiska ubåten 1981) så att man kan ”knacka i plåten”.

En tvåa, sannolik ubåt, är samma nivå som flera av observationerna från ubåtsspaningarna i oktober 2014. Exempelvis klassades ett 70 meter långt bottenspår, efter en miniubåt, som påträffades då också som en tvåa.

Det kan synas fräckt av främmande makt att dyka upp mitt under en svensk marinövning. Men i sin sista intervju som överbefälhavare underströk Sverker Göranson i DN den 1 oktober 2015 att inkräktarna är skickliga.

– På motståndarens sida finns mycket avancerad operationskonst för att bedriva den här sortens verksamhet, sade Göranson då.

Att främmande makt med ubåtar närgånget försöker följa när svenska försvaret övar är ett mönster som känns igen från det kalla kriget. Med ubåtar och miniubåtar går det att dolt ta sig fram mycket nära de svenska enheterna. Syftet kan vara att hämta in underrättelser om signalering, prestanda hos svenska vapen samt förbandens taktik och förmåga. Ytterst kan det vara förberedelser för ett krig, vilket ubåtsskyddskommissionen 1983 slog fast.

Foto: Christine Olsson/TTFörsvarsmakten kommenterar normalt inte vilka observationer som görs av misstänkt främmande underrättelseverksamhet. Det är sekretessbelagt och omfattas inte av regler om ökad öppenhet. Men den nye överbefälhavaren Micael Bydén bekräftade tidigare i år för DN att flera händelser inträffat efter försvarets spaningsoperation i Stockholms skärgård 2014, som gick under namnet ”Örnen”.

– Vi följer ju det här hela tiden. Det finns händelser före ”Örnen” och efter ”Örnen” och jag går inte in på några detaljer på vad det är. Men det är en bekräftelse att både före och efter har det hänt saker som vi har alla skäl och anledning att titta på – och det gör vi, säger Micael Bydén.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte kommentera DN:s uppgifter i detalj utan säger att det finns ett ”förändrat säkerhetsläge med mer aktivitet i Östersjöområdet”.

Foto: AP – Detta är inget vi kan blunda för utan det är en realitet. Av den anledningen har riksdagen beslutat att Försvarsmakten ska gradera upp sin ubåtsjaktsförmåga. Det handlar om investeringar i bevakningsbåtar, bojbåtar, antiubåtsgranatkastare och förstärka sensorfunktioner. Två Gävlekorvetter modifieras även vad gäller ubåtsjaktförmåga, säger försvarsministern och understryker:

– Vi behöver utveckla och förbättra vår ubåtsjaktsförmåga.

 

Foto:

Fakta. Klassificeringar

Så klassificeras observationer av undervattensverksamhet:

1. Bekräftad

2. Sannolik

3. Trolig

4. Möjlig

5. Tveksam

6. Icke bedömbar

Källa: DN och Försvarsmakten

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.