Sverige

Ökat tryck på beredskapen

Åska och regn har i år ställt till med problem i södra Sverige
Åska och regn har i år ställt till med problem i södra Sverige Foto: Johan Nilsson / TT

Sverige är dåligt rustat för storbränder och andra effekter av klimatförändringen, anser en rad experter som DN talat med.

– Det behövs ett tydligare nationellt ansvar och det finns alldeles för lite pengar till förebyggande insatser, säger Emilie Gullberg på Sveriges Kommuner och landsting.

Storbranden i Bergslagen har väckt frågor om Sverige är rustat för katastrofer som en följd av mer extremt väder. Tidigare i sommar har kraftiga skyfall orsakat översvämningar i bland annat Stockholm. Problemen med klimateffekterna är väl kända och länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att redovisa handlingsplaner för hur de ska anpassa sitt arbete till ett varmare, blötare och blåsigare klimat. Planerna ska redovisas senare i sommar och ännu finns ingen samlad bild.

– Vi förbereder oss på att kraftigare och mer frekventa stormar kan slå ut el- och telesystemen, något som i sin tur drabbar tågtrafik och andra kommunikationer. Vi rustar oss också för att skyfall drar med föroreningar i ledningsnäten, säger Johan Ekermann, beredskapsdirektör i länsstyrelsen i Skåne.

Regeringen anslår varje år cirka 100 miljoner kronor till de statliga myndigheter som arbetar med klimatanpassning. Beloppet kan jämföras med de mellan 100 och 300 miljoner kronor per år som klimat- och sårbarhetsutredningen år 2008 bedömde var ett rimlig årligt anslag för förebyggande åtgärder, till exempel i form av tekniska lösningar och att flytta verksamheter som hotas av översvämning.

På försommaren skrev Sveriges Kommuner och landsting, SKL, till miljödepartementet och vädjade om insatser för att bygga upp en bra beredskap mot översvämningar, jordskred och bränder.

Det finns inte någon långsiktighet i hur klimatanpassningen ska gå till, vem som ska göra vad och hur det ska finansieras i Sverige, skrev SKL.

– Vår huvudsynpunkt är att det är svårast att anpassa befintliga miljöer. Politiskt är det kanske inte så lätt att prata om att man till exempel måste bygga nya avloppsrör eller skyddsvallar, andra frågor är hetare, säger Emilie Gullberg, handläggare och klimatexpert på SKL.

I dag har ett 30-tal statliga myndigheter och flera departement någon form av klimatanpassningsuppdrag.

– Ingen håller ihop myndigheterna. I praktiken är det upp till kommunerna att göra en bedömning av vad som behöver göras, säger Emilie Gullberg.

Flera experter som DN har talat med är inne på samma linje. Enligt Boverket står Sverige inför tuffa utmaningar när det gäller att ställa om planeringen för ny bebyggelse och skydda den existerande från exempelvis översvämningar och brand.

– Det finns en risk att man förlitar sig på att tekniken alltid kommer att rädda oss. Vi har byggt på platser som inte är lämpliga trots att man visste det på förhand. Framöver måste vi börja bygga mer som man gjorde förr, på högre lägen, säger Patrik Faming, enhetschef på Boverket.

Sedan 2008 ska hänsyn tas till klimatförändringar när bostäder och andra byggnader planeras. Enligt Patrik Faming är kommunerna olika bra på att efterleva lagen. Dessutom vill privatpersoner gärna bo havs- och sjönära, trots att det ur ett säkerhetsperspektiv är riskfyllt.

Han varnar för att samhällskritiska funktioner, som sjukhus, kan sättas ur spel. Kommuner kan behöva hjälp med att flytta anläggningar eller bygga vallar för att klara större vattenmassor.

– Många kommuner har varnat för att de inte själva kan stå för sådana kostnader och vill att staten går in. Det kan handla om hjälp med att flytta anläggningar eller bygga vallar för att klara större vattenmassor.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, anser att beredskapen har brister.

– Den här typen av extrema väder kommer vi att få se mer av. Fler värmeböljor, fler bränder och fler häftiga skyfall. Vi har behov av att se över samhällets förmåga på många olika sätt, inte minst när det gäller att leda insatser och samordna, ­säger Jan Wisén, enhetschef på MSB.

Den svenska beredskapen bygger på att många olika aktörer ska agera gemensamt vid en kritisk händelse. I takt med att kommuner lägger ut mer ansvar på privata aktörer kan det finnas anledning att se över avtalen, menar Jan Wisén. Det finns inga övergripande krav på att krisberedskap vägs in i de avtal som exempelvis kommuner skriver med privata aktörer.

– Har man till exempel ett avtal om snöröjning under normalförhållanden så måste man också veta hur de här resurserna kan användas om det plötsligt inträffar en kris, säger Jan Wisén.

Fakta. Detta måste Sverige förbättra

Flera experter som DN varit i kontakt med pekar ut tre punkter där Sverige behöver bli bättre för att kunna möta effekterna av det förändrade klimatet.

1. Samordning. Bättre samordning mellan inblandade aktörer som kommuner, myndigheter, företag, frivilligorganisationer och utländska myndigheter behövs. På så sätt kan resurser användas mer effektivt, både förebyggande och vid extrema situationer.

2. Bättre byggplaner. Samhällen behöver planeras bättre så att konsekvenserna av extremt väder minimeras och inte riskerar att slå ut samhällsviktiga funktioner som sjukhus, kraftverk och telefoni. Byggnationer intill sjöar och hav bör undvikas. Skyddsvallar bör byggas och i vissa fall kan anläggningar behöva flyttas.

3. Finansiering. Att genomföra stora förändringar i samhället kostar pengar. Landets kommuner uppger att de behöver ekonomisk hjälp.