Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ökning av ungas spelberoende

40.000 unga män är beroende av spel om pengar visar en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut, FHI. Siffran innebär en fördubbling under de senaste tio åren.

– Det här är ett folkhälsoproblem. Men ungas spelande bör särskilt uppmärksammas eftersom de drabbas tidigare i livet i högre utsträckning jämfört med personer som har ett alkoholmissbruk, säger Marie Risbeck, samordnare för spelprevention på FHI.

Unga män är svåra att nå och detfinns i dag inga bra behandlingsmetoder, enligt Marie Risbeck.

Trots att spelmarknaden har expanderat enormt de senaste åren, inte minst på internet, är den totala andelen spelare med problem oförändrad och hos minderåriga har den minskat, enligt rapporten.

Förändringen gäller i stället vissa grupper där unga män utmärker sig som alltmer spelberoende. I gruppen 18–24 år, som motsvarar cirka 450.000 personer i befolkningen, har var tionde problem med spel om pengar.

Det finns även tydliga kopplingar mellan överdrivet spelande och högt alkoholintag, våld, psykisk ohälsa och låg inkomst.

– Vi vet att över 260.000 personer bor tillsammans med en problemspelare, varav 75.000 är barn, säger Marie Risbeck.

Problemet är ofta förenat med skam- och skuldkänslor, vilket gör att få söker vård, bara cirka två procent.

På FHI vill man se mer satsningar från regeringens sida och hoppas att den nya rapporten ska leda till införande av effektiva åtgärder och en enhetlig lagstiftning, bland annat en gemensam åldersgräns på olika spel.

Så kan spelberoendet minskas

Folkhälsoinstitutet har förslag på åtgärder som skulle kunna minska spelberoendet hos svenska folket:

• Utveckla och stärka spelregleringen.

• Ta fram en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete.

• Satsa mer på förebyggande insatser.

• Öka tillgången till behandling med effektiva metoder för spelberoende.

Källa: Folkhälsoinstitutet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.