Socialdemokraterna måste tvingas i opposition för att Sverige ska få ett värderingsskifte, säger Maud Olofsson i DN:s partiledarserie.
Hon börjar med drömmen. För det är för mycket detaljer och för lite visioner i den svenska politiska debatten, har Maud Olofsson kommit fram till. Människorna på torget i Uppsala blir inte de sista detta valår att höra centerledaren drömma om ett företagsamt, grönt, tryggt och öppet Sverige.
Men strax ändrar torgmötet karaktär. Maud Olofsson talar om Sveriges arbetslösa ungdomar, som alls icke är ett par handfullar som regeringen påstår utan 170.000. Några mycket unga anarkister börjar genast störa mötet. De har minsann också rätt till las och anställningstrygghet trots att de är under 26 år, ropar de.
- Ni kan prata med mig sedan, det gör jag jättegärna, hojtar Maud Olofsson tillbaka, som fixar situationen rätt bra och drömmer vidare på klämkäck norrländska.
Diskutera vill anarkisterna inte, de dröjer sig kvar en stund men drar så småningom i väg, för borgerliga smygfascister är det ju ingen mening att prata med. Just de här ungdomarna ser rätt harmlösa ut. Annat är det med de fönsterkrossare som attackerat centerlokaler runt om i Sverige sedan partiet i februari lade fram sitt omstridda förslag om slopat anställningsskydd för unga under 26 år. Några stadiga poliser ramar in torgmötet, man vet ju aldrig.
Arbetsrätten är minerad mark i Sverige. Inte heller de övriga partierna i den borgerliga alliansen längtar efter att bråka i onödan med LO den här valrörelsen. Maud Olofsson står på sig.
- Jag är mamma till tre barn och jag vägrar gå med på att de inte ska få en chans att visa upp sig på arbetsmarknaden, förklarar hon karskt.
Skapandet av den borgerliga alliansen är det viktigaste som hänt under mandatperioden, menar Maud Olofsson. Jobben är tänkta att bli alliansens nyckel till valseger i september, det gäller att visa hur den socialdemokratiska regeringens tal om goda tider och sjunkande arbetslöshet inte hjälper de hundratusentals människor som inte syns i statistiken. Fler jobb kräver lägre skatter och stramare bidragssystem, heter det.
Centern har satt in en egen stöt på arbete åt unga. 26-årsgränsen kanske kan ligga någon annanstans, men enligt centern måste hindren sopas undan så att arbetsgivarna vågar anställa just de unga som står längst bak i kön. Från början hänvisade centern till Frankrike, men efter att det franska försöket kollapsade på grund av våldsamma protester har den kopplingen tonats ned.
- Vi har använt både den franska och danska modellen och gjort en svensk. Annars hade vi aldrig lagt in sjukpenning och a-kassa i vårt förslag, säger Maud Olofsson.
- Vi tar gärna diskussionen, för den är nödvändig. När jag får förklara hur vi har tänkt är det många fackligt aktiva och socialdemokrater som säger att vi har helt rätt. Sverige har jättemånga som studerar som hellre vill ha ett jobb, precis som vi har jättemånga förtidspensionerade som skulle kunna jobba deltid. Om inte politiken ser det, då kan du vara säker på att det inte finns någon politik för det.
Efter sommarens första rejäla skur går färden vidare till mer traditionellt centerland. Väddö i det uppländska kustbandet är småföretagarbygd. Och skärgården är mer glesbygd än storstad, trots närheten till Stockholm.
Bönderna blir allt färre, centerns föregångare Bondeförbundet är sedan länge begravet. Nu vill centern vara småföretagarnas favoritparti.
- Landet har globala företag som är jätteduktiga och gör fina affärer, men vi är inte bra på småföretagen, säger Maud Olofsson. Sverige har en alldeles för liten tjänstesektor. Alliansen kan inte göra allt på en gång, men jag vill gå vidare med fler sänkningar av arbetsgivaravgifter.
Maud Olofsson säger själv att centerpartiet alltid varit globalt och lokalt, både internationalister och entreprenörer. Att låta Ericsson ta henne med på en virtuell resa till Kina på förmiddagen (hon har ju velat åka på riktigt, men det har alltid kommit något emellan) och att träffa den lokala partiavdelningen på Väddö på kvällen blir på så sätt delar av helheten.
Vikingahallen i Elmsta är tämligen nybyggd, ett resultat av Väddöbornas egna arbete och sponsring från Roslagsjärn och Väddö måleri, plus lite hjälp från kommunen.
Försnacket i kafeterian handlar ärligt talat snarare om den hatade fastighetsskatten än om Kina. Det där med grön industripolitik verkar dock alla förstå. Fast hur skiljer den sig egentligen från statsminister Göran Perssons gröna folkhem?
- Sedan jag började prata grön industripolitik har han vaknat till liv, säger Maud Olofsson. Men socialdemokraterna behåller också förbudspolitiken. Deras samarbete med miljöpartiet har lett till sådan byråkrati på miljöområdet så det är inte klokt. Ska vi få fart på de gröna jobben måste vi ha ett annat småföretagsklimat, och det missar de också.
I hennes dröm uppstår många av de nya jobben i glesbygden, vilket även den "gamla" centern trivs med. Det är första gången på länge som landsbygden har sådana utvecklingsmöjligheter, enligt Maud Olofsson. Lägg till lite federalism, omdöpt till köksbordsdemokrati, och centerprogrammet är komplett.
Alliansen må stå enad, men definitivt inte om kärnkraften, som centern fortfarande vill ha bort. När centern förlängde sin överenskommelse med socialdemokraterna och vänstern om energipolitiken knorrade de borgerliga kamraterna, precis som centern klagade när folkpartiet gjorde upp med regeringen om buggningen.
De borgerliga är fyra partier. Samarbete, men också konkurrens. Trots det lite knackiga läget i opinionsmätningarna är centerns målsättning att bli tredje största parti i valet. Efter den lyckade försäljningen av tidningsrörelsen i höstas har partiet en välfylld kassa att lägga på den drömmen. Viktigast är ändå ett maktskifte.
- Vi är så många som är så trötta på socialismen och socialdemokraterna. Det här värderingsmönstret - kollektivismen, centraliseringen, uppifrånstyret - förstör Sverige. Socialdemokratin måste hamna i opposition, så att vi mer ser respekten för den enskilda individen. Om fler tror att de kan tjäna pengar på en idé tror jag att många fler skulle fatta rätt beslut. Nu tycker man att det inte är lönt att försöka.
Talet till partimedlemmarna innehåller en och annan släng mot sossarna, men i stort ska det egna positiva budskapet bära henne genom valrörelsen. Ett 60-tal personer, mest partimedlemmar, har tagit sig till mötet. Lite ödsligt är det allt i handbollshallen. Det rörelsestyrda ljuset släcks också gång på gång. "För det är ingen fart i rörelsen", skojar någon på läktaren, och anspelar på folkrörelsehistorien.
Någon muttrar att centern har blivit lite för mycket Maud, en annan säger att alliansen knakat betänkligt på lokal nivå. Men visst är partiledaren populär.
På hemvägen är också Maud Olofsson nöjd med dagen, den var lång och hon hann mycket. Både torgmötet, så ofta dödförklarat, och medlemsmötet har adderat något till uppvärmningen inför valrörelsen.
- Det är viktigt för mig att känna vad medlemmarna tycker, säger hon.
- Men mobiliseringsgraden avgör också valet. De måste tycka att det här är kul, och då vill de se att partiledaren har kul.